Sommarlovsmatlagning

Sommaren ställer lite andra krav på matlagning och menyplanering. Det som underlättar är att varm mat inte alltid behövs och det är mindre viktigt med tider. En möjlighet är att laga mer mat som kräver lite planering men inte så lång tillagningstid. För mig är sommar och semester något jag förknippar med att äta gott!

När barnen är lediga och jag jobbar

Barnens sommarlov har börjat och detta är första sommaren för mig där inget av barnen har någon barnomsorg. De är hemma själva. Eftersom två av mina barn har tendenser till att hoppa över måltider om inte maten är lättillgänglig måste jag förbereda en del inför en sådan här arbetsvecka. Igår gjorde jag en stor skål pastasallad och en skål fruktsallad och täckte med plast och ställde i kylen. Det är bara för dem att ta fram och förse sig. Det är mat som funkar bra kall. Beroende på om de äter hemma eller är hos kompisar kanske salladen räcker ett par dagar men kanske inte.

Frågan är om mina barn ens orkar värma mat i mikron, men jag tänkte testa att lämna färdig spaghetti och köttfärssås med vitkålssallad till någon dag här framöver. Det kan nog gå hem liksom färdig pizza. Pizza är kanske inte bästa hälsomaten, men med mycket topping i form av grönsaker blir det en skaplig lunch. Jag använder ganska mycket lök och finhackad blekselleri i min tomatsås. För den som inte orkar göra egen deg funkar färdiga tortillas som en snabbvariant. Jag testade också bottnar från Fontana häromdagen vilket blev riktigt gott. Man kommer inte undan tillsatser med dessa färdiga brödprodukter. Den som absolut vill ha tillsatsfritt kan leta efter libabröd i bröddisken, dvs stora platta bröd som typiskt äts till meze och annan mat från mellanöstern.

Med tiden har jag blivit mer rädd för animalier än för kemikalier och tänker att det åtminstone är en vinst att undvika rött kött och kan då kosta på mig ett och annat E-nummer om jag undviker köttet.

Skålar med uppskurna grönsaker, t.ex blomkål i buketter, morötter i stavar eller kålrabbi i skivor är perfekt att ladda upp i kylskåpet. Om det finns tillgängliga grönsaker så äter barnen.

I kylskåpet finns yoghurt och i frysen ser jag till att det finns bär till smoothies, för det klarar ungarna att göra själva. På varma sommardagar blir det ett perfekt och läskande mellanmål. Vattenmelon kan man snabbt skära upp i trekanter och lägga i en stor skål. Om de ska bada kan de enkelt lägga över lite i en plastbytta att ta med sig till stranden.

Semester i sommarstuga

På semestern kan jag tänka helt annorlunda med maten. Beroende på vad vi ska göra, lägger jag upp det lite olika. Om jag ska bo i en stuga på landet tar jag inte längre med mig någon kokbok utan använder internet vid behov av inspiration. Det är svårare att laga efter recept i skärgården när man måste förlita sig på en liten matbutik. Då tycker jag att det är bättre att utgå ifrån vad som finns och planera direkt i butiken. Kanske har jag en grov plan i huvudet och väl på plats tänker jag ut resten. Om vi ska grilla så har jag kanske tänkt ut tillbehören och väljer sen kött efter vad som finns. Finns inget som ser intressant ut bland det hela köttet kan lammfärsbiffar/lammfärsspett vara ett alternativ eller kycklingspett. Tjocka kycklingfiléer blir mycket enklare att grilla om jag halverar dem först, dvs så att de blir hälften så tjocka.

När jag besöker någons landställe

Om jag ska besöka någons landställe brukar jag komma med ett konkret förslag, t.ex. ”Vad sägs om att jag tar med mig en skål marinerad kyckling samt en vattenmelonsallad med fetaost?” Eller så erbjuder jag mig att ta med frukost, baka efterrätt, köpa jordgubbar längs vägkanten eller vad jag nu tror passar. Ju fler personer man tar med sig desto mer bidrag till hushållet. Tunga vinflaskor och annan dryck som Loka och dylikt brukar vara uppskattat också. Ett extra paket kaffe eller en burk hallonsylt är väl aldrig fel heller. Det går åt mycket mat när man är många och dessutom ska övernatta och äta frukost ihop. Dessutom blir det mer jobb och köken på landstället är ofta mindre vilket kräver att alla hjälps åt.

Om du ska ha besök i din sommarstuga, säg gärna till gästerna vad de ska ta med sig. Var inte blyg. Gästerna uppskattar ofta att få någon uppgift tilldelad. Om de kommer från stan, kan du passa på att fråga om sånt som är svårt att få tag på ute på landet.

Lägga mat på fat

På sommaren tar jag ofta det jag har i kylskåpet och gör en stor ”sallad” på ett vackert fat. Lotta Lundgren kallar den här typen av matlagning för ”lägga mat på fat”, Egentligen betyder det att man inte lagar mat utan bara lägger upp. Det kan vara några hårdkokta ägg i halvor, kokt grön sparris. några nävar gröna blad från påse, morotsstavar, några kokta rödbetor, en klick keso och lite hackade nötter. Ibland lägger jag allt i sektioner så att barnen kan undvika det de inte gillar. Tonfisk, rökt makrill i tomatsås, burkmajs och oliver kan komplettera en sådana här snabbmåltid. Kombinera med något gott knäckebröd och kanske lite kryddgrönt från trädgården. För att kunna köra lägg-mat-på-fat-metoden gäller det ju att det finns bra grejer hemma förvisso. Ett sätt är att alltid laga mycket mat till middag. Med bra rester kvar från middagen blir mat-på-fat-rätterna fantastiska.

Glöm inte sommarens fantastiska grönsaker

Sist men inte minst. Glöm inte grönsakerna i sommar! Kronärtskockor, zucchini, rädisor, färsklök, rödbetor i knippe m.m.! De kräver sin tid att laga till, men på sommaren finns det ju mer tid till sånt. Koka rödbetor eller kronärtskockor medan du äter frukost. Tillaga sommarens tomater långsamt i ugnen på låg värme så kommer sötman fram ordentligt. Många grönsaker gör sig riktigt bra på grillen, t.ex zucchini, aubergine samt tomater och färsklök. Blomkål och broccoli kan ”ångkokas” i foliepaket ovanpå grillen. Droppa i lite vatten i varje paket. Zucchiniskivor (skär på bredden eller längden) blir goda små ”pizzor” med lite pesto och riven mozzarella eller annan ost gratinerade i ugnen.

Vår kock Andrea rapporterar om Food & Friends trendrapport

Mina kollegor Yaya, Linda och Andrea har nu på morgonen varit iväg och lyssnat på Food & Friends rapport kring mattrenderna 2017. Andrea har sammanfattat lite om sina intryck från gårdagens seminarium:

  • 22 min är den tid som svensken i snitt spenderar kring middagsbordet. Väldigt viktiga minuter för att hinna prata med sin familj, stämma av och ha en stund tillsammans i den annars hektiska vardagen. En relativt stor del säger dock att man äter ensam för att hinna med sociala medier eller tv-serier, men heja Middagsfriden med familjen!
  •  PRIS! är vad som är viktigast när man handlar och lagar mat idag. Pris, råvaror och att det smakar gott är de tre viktigaste pelarna inom matlagning. Föregående år har råvaror haft en större betydelse när det kommer till att handla mat, men idag ser man att priset igen bär ett tungt ansvar för vad som anses viktigast.
  • ….och när vi ändå pratar pris – 40 kr är vad de flesta tycker att en portion vardagsmat idag får kosta.
  • Vi lagar i snitt mat i 35 min per vardagskväll. Jamie Olivers 15 minute meals kanske inte är det ledande idag ändå.
  • 44% av svenskar äter vegetariskt minst en gång i veckan.

Sedan pratades det en del om hälsa, som ju är en väldigt stor trend just nu, och även en väldigt viktig del av våra byggstenar här på Middagsfrid. När svensken fick svara på vad hälsa är för dom svarade de flesta att det är att äta mindre socker. Därefter att äta mer grönsaker (vilket dock hade sjunkit lite från föregående år) och sedan att äta varierat. Och vad är det vi på Middagsfrid vill erbjuda våra kunder? Ja just det… 😉

Sedan fanns självklart den efterlängtade Topp 10-listan med i presentationen.

Vad anses vara trendig mat idag?

  1.  VEGO  – den obesegrade Pulled Porken fick kliva åt sidan för att lämna plats för den vegetariska maten. Att äta ”vego” anses alltså som det absolut trendigaste just nu.
  2. Tacos – fortfarande en storfräsare i hemmen.
  3. Sushi – kanske känns lite gammalt för vissa, men en trogen tjänare på trendlistan.

Sen låg givetvis den omtalade Poke Bowlen och bubblade, och om man får spå inför nästa år känns det mycket troligt att denne kommer att ta sig uppåt på listan.

En glimt från min matvardag

Min vardag med matbestyr fungerar inte så perfekt som man kanske skulle kunna tro. I min familj har vi fyra olika viljor och smakpreferenser där barnen i och för sig oftare är eniga med varandra och jag tillhör en helt annan smakfalang.

Olika smaklökar och matpreferenser i familjen

Min personliga matpreferens går åt vegetariskt och gärna nästan veganskt med endast små inslag av mejeriprodukter och ägg. Detta funkar dock inte alls hos barnen som är skeptiska till vegetariskt alla tre och två av dem gillar inte fisk. De två sönerna är allergiska mot nästan alla nötter, vilket gör veganskt och rawfood ännu svårare i just vår familj. Röd lite kryddig linssoppa funkar hos barnen, men sen är det stopp för vego. Men jag ger mig inte! Jag gör nya försök hela tiden och introducerar små vegetariska komponenter vid sidan av mer bekanta rätter. I wrapsrätt lurade jag dem en gång med Oumph! (sojabaserad produkt) så att de verkligen trodde att det var lövbiff. I köttfärssåsen har jag kört hälften sojafärs utan att de har märkt det, så jag provar mig fram.

Varje familjemedlem tar mat själv

På vårt matbord står det alltid många olika saker att äta. Det finns t.ex. alltid minst en rå och en tillagad grönsak eller grönsaksrätt. Finns det mat över från gårdagen ställer jag ofta fram den. Alla tar av det som de vill. Detta är en nödvändighet i vår familj eftersom det nog aldrig har hänt att alla äter av allting. Jag är noga med att inte slänga mat och det har barnen verkligen lärt sig. Genom att var och en själv tar mat, hamnar åtminstone mer i magen och mindre i papperskorgen. Jag tar mer grönsaker och två av barnen tar mer kött. Alla kan äta lite som de vill även om jag skulle önska att barnen åt mer grönsaker.

Vet aldrig hur många som ska äta

Just nu är det störande att aldrig veta hur många som ska äta middag hemma. Den äldsta sonen vill ofta komma hem senare och att jag sparar en tallrik åt honom. Dottern äter ofta hos kompisar. Ibland kommer barnen hem med kompisar i sista sekund. Detta har jag ingen bra lösning på utan löser det från gång till gång. En sak jag undviker till vardags är dock att göra större sallader på gröna blad och isbergssallad med dressing eftersom de inte kan sparas.

Hur jag använder matkassen

Jag kör matkassar till och från, vilket såklart är otroligt skönt eftersom jag slipper tänka och slipper släpa hem maten. Dock slutar det ofta med att fisken hamnar i frysen eftersom vi bara är två som äter det. Om jag orkar skär jag fisken i tärningar och fryser in i mindre förpackningar som jag senare kan ta fram till fiskgryta eller -soppa, för just den fiskrätten går ibland hem hos sönerna om jag blandar upp med lite musslor och räkor och fixar något lyxigt vitlöksbröd till.

Sen lagar jag 1-3 rätter från veckobladet i matkassen. Lika ofta freestylar jag med ingredienserna och gör något eget. Kanske kombinerar jag med något från gårdagen som behöver gå åt. Jag gör kanske kalkonfilén i sås men gör mina egna tillbehör. Nästan alltid lägger jag till grönsaker eftersom jag gillar det.

Laga mycket åt gången

Ett sätt för mig att få vardagen att fungera som ensamförälder är att laga lite större satser av mat när jag ändå håller på. Sen äter vi av maten under flera dagar, fast i lite nya kombinationer. Det kan t.ex. vara en stor plåt ugnsrostade grönsaker. Första dagen blir de ett tillbehör till kyckling, andra dagen tärnar jag upp dem till en pastasås och tredje dagen mixar jag det som är kvar och adderar till en soppa eller blandar ner i en färssmet som kanske kom från Middagsfrid. Vitkålssallad gör jag alltid en hel skål av. Skalade morötter i stavar brukar jag göra i ordning i en skål som räcker i några dagar. Perfekt för barnen att bara gå och ta. Gör man grönsaker tillgängliga, så äter barnen mer grönsaker. Lämna dem gärna framme på diskbänken, så ska du se att de snabbt äts upp och det är ju det man vill! Linssallad, kikärtssallad, hummus och kokta rödbetor är andra grejer jag lagar mycket av när jag ändå håller på.

Jag tänker i moduler

En kalkonfilé på 600 g äter vi inte upp till en middag, inte ens om alla fyra är hemma. Dagen därpå kanske jag skivar upp resterande till en matig sallad med ägghalvor, grön sparris och en god dressing. Är det en väldigt liten bit tärnar jag den smått och lägger ner i en buljongsoppa med nudlar. Jag brukar köpa färsk buljong som man bara värmer, det är en bra genväg när jag behöver fixa middag på tio minuter. Man kan säga att jag tänker på det som olika moduler i mitt kylskåp som lätt kan bli en hel middag om jag bara köper till några smågrejer eller lagar något som kompletterar.

Handlar online för att fylla frys och skafferi

När det gäller viltkött, räkor, bär och tärnad mango fyller jag frysen genom att beställa från Mat.se (surprise!). Dottern gillar att göra smoothies och frysta bär är smidigt att ha hemma. På Mat.se köper jag också mineralvatten och Loka crush till fredagsmyset för att det är tung för mig att bära hem.

 

Hur ser mattrenderna ut just nu?

Nedanstående lista är mina helt personliga betraktelser från samhället idag. Jag har inte gjort några direkta mätningar eller efterforskningar förutom det jag hämtat från tidningar, sociala medier, restauranger samt att lyssna på vad folk pratar om.

Vegetariskt. Detta är den mest glädjande trenden, tycker jag! Det är helt uppenbart att vegomaten har fått sig ett uppsving statusmässigt. Det finns bättre alternativ ute på restauranger, det är en självklarhet att man tänker på vegetarianerna på fester och ingen talar längre om det som kaninmat. Jag känner många i min egen ålder vars son eller dotter plötsligt deklarerat hemma att de inte längre tänker äta kött. Då finns det två val som förälder, antingen laga två rätter eller så får hela familjen äta vegetariskt. Det sistnämnda blir onekligen mer praktiskt. Jag upplever också att många föräldrar i den här situationen inspireras av sina barn och inte ser det som ett problem utan som en möjlighet att själva äta mindre kött.

Proteinfixeringen har dämpats. Detta är mitt intryck åtminstone. Visst säljs det fortfarande proteinprodukter på gymmen och till och med bröd säljs under beteckningen ”proteinbröd”, men jag tycker ändå mig se att allt fler tagit reda på fakta och förstått att vårt proteinbehov såsom det framställs i media är överdrivet. Kanske är det alla rapporter om rött kött som fått genomslagskraft? Vårt behov av bekvämlighet gör också att kolhydrats stinna wraps och annan snabbmat är populära. Sen tror jag att kvargen som träningsmat förlorat lite av sin forna glans efter allt negativt snack om mjölk och mejeriprodukter.

Tacos. Tacos trendar fortfarande. Visste ni att 85 procent av svenskarna äter tacos regelbundet? Jag tycker att det är ett under att vi orkar med den här rätten fortfarande, särskilt eftersom den så länge tillagats på exakt samma sätt. Nu börjar svenska folket göra mindre förändringar av konceptet dock. Pulled pork och beef, dvs långkokekött har blivit populärare samt vegotacos. Man kan också tänka sig lite större utsvävningar gällande tillbehören nuförtiden. Med diverse salsor, guckor och grönsakstillbehör lyckas en del sätta lite personlig prägel på sina tacomiddagar. Kvarstår gör dock den traditionella kryddpåsen när man använder färs som fortfarande dominerar.

Kokosnöt. Flera webbsajter som skriver om mat och hälsa anger kokosnöten som en stor trend 2017. En sajt angav att kokosnöten borde bli årets ingrediens. Den kommer i många skepnader, kokosolja, kokosvatten, kokosmjölk, kokosflingor, kokosflagor och rent kokosnötskött.

Estetisk mat. Mat ska vara snygg och lämpa sig för uppläggning på sociala medier. Vad du äter säger något om vem du är och din identitet. Vegetarisk mat och mat med mycket grönsaker är ju oerhört fotogenique, vilket säkert hjälper för att dämpa köttrenden som gällde för några år sen. Vi gillar att dela med oss av det vi äter. En sak är klar: det är inte ofta någon lägger upp en blodig biff i sociala medier längre. Detta går hand i hand med vegetariskt-trenden.

Alternativa pastavarianter. Pasta har nu kommit i allehanda former: linspasta, svart bönpasta, bovetepasta och rårispasta. För den glutenintoleranta finns nu naturligt glutenfria produkter att välja istället för det glutenfria specialsortimentet.

Wraps. Grab and go. Jag tycker att detta är en tråkig trend, men förstår att den finns. Wraps är praktisk mat och kan ätas på språng tack vare att brödet blir en så bra förpackning för maten. För mig är det för mycket vitt bröd för att vara en bra lunch. Jag tycker att den blivit allt vanligare som konferensmat och dylikt och fördelarna är ju uppenbara. Ingen disk. Maten hålls fräsch för att den är ihoppackad på ett bra sätt.

Fermenterad mat. Kimchi och surkål vinner terräng. Man finner den inte bara på asiatiska restaurang utan i diverse bowls och rawfood-ställen. Än så länge är det få som syrar kål på hemmaplan. Det har stått på min lista länge, men det blir inte av.

Glutenfritt. Detta är måhända inte lika populärt som i USA, men det är uppenbart att många av de som inte lider av glutenintolerans försöker undvika gluten. Jag är en av dem. Om man inte aktar sig är det gluten i nästan varje måltid. Jag tror på variation och söker aktivt ersätta pasta och bröd med quinoa, havre, råris och bönor. Anledningen till att det är gluten i ”allt” är förstås att det är väldigt billigt med det vita vetemjölet. En bekant sa nyligen till mig att ”det här är ju mycket bättre än att äta mackor” om majskakor från Friggs, alltså typ riskakor (som många nu undviker pga arsenik) men gjorda av majs. För mig var det inte självklart, men det säger något om att bröd och gluten fått något av en dålig-stämpel över sig.

Kombinera hemlagat med halvfabrikat. Vi vill att maten ska spara tid, kosta lite, vara bra för hälsa och klimat och inte bidra till matavfall. Whole Foods Markets spanare pratar om en ny trend som de kallar ”köp en del, laga en del”. Hälsosamma måltidslösningar som bara behöver värmas i ugnen är på uppgång, liksom färdiga grönsaksblandningar och färdigsköljda gröna blad i påse. Man kanske kickstartar middagen med varm mat från delidisken, medan man lagar huvudrätten från scratch.

Citronrisotto med polkabetor från vår populära Vegokasse.

Vi har oceaner av tid, så varför lagar vi så lite mat?

Tänk vad våra liv har förändrats på senare år. Vi vill inte behöva planera utan förväntar oss att det finns mat tillgänglig var helst vi befinner oss, på flygplatsen, på stan eller på gymmet. Vi har telefonmöten när vi sitter bakom ratten. När vi ska träffa någon bestämmer vi ingen exakt tid utan att vi vet att vi kan ringa när vi börjar närma oss. Vi vill inte stå i kö. Vi har vant oss vid att kunna ringa banken klockan åtta en lördagskväll och få hjälp. Vi kan boka biljetter till vad som helst dygnet runt.

Mot bakgrund av detta, borde vi inte alla ha oceaner av sparad tid? Vi ägnar timmar varje dag åt vår smartphone och jag är nog inte ensam om att det är en tidstjuv och att en del av användandet inte är helt nödvändigt. Att det tar tid från viktigare saker. Till exempel att pausa. Jag har installerat en app på min telefon (QualityTime) som mäter hur lång tid jag spenderar på olika appar och jag har nu full koll mot mitt mobilbeteende. Jag lägger både alldeles för mycket tid bakom skärmen totalt men också på vissa appar.

Vad går vi miste om?

Vad är det då vi går miste om när vi använder vår smartphone för mycket? Jag kan egentligen bara tala för mig själv och för mig är det framförallt tid för återhämtning, paus och vila som ryker. Att bara sitta och titta ut genom fönstret på bussen känns numera stört omöjligt. Sen struntar jag i att planera allt oftare. Planera in vad jag ska äta, när jag ska träna och vad jag ska göra över helgen, t.ex. bjuda hem vänner. Utan planering tror jag att man äter sämre, tränar mindre, läser färre böcker och kanske även är mindre social. Det är mer värdefullt för mig att träffa vänner på riktigt än att hänga med dem på sociala medier. Ändå blir det inte av i den utsträckning jag skulle vilja. Jag är påläst och vet att detta styrs av dopaminkickar i hjärnan. Att det blivit ett beroende. Kanske dags att ta det på allvar snart? Jag vill läsa de där böckerna som samlats på hög på nattduksbordet.

Bra mat är ganska otillgänglig

Matlagning får dock alltid plats i mitt liv. Det är så viktigt för mig med bra mat. Min uppfattning är att bra mat faktiskt inte finns tillgänglig på momangen när vi behöver den. Vi måste laga den själva. Jag vill ha halva tallriken grönsaker och då inte bara gröna blad från en påse utan en variation av tillagade och råa grönsaker. Dessutom vill jag ha ren mat utan en massa industriella ingredienser och E-nummer.

Skapa tid för matlagning

Enligt en undersökning från 2016 lägger vi ner i genomsnitt 36 minuter på en vardagsmiddag. Ganska många i undersökningen la dock under 30 minuter och 5 procent lagar aldrig mat under veckorna. Innan du intalar dig att du inte har tid att laga mat, är det ett tips att studera din mobilanvändning med en app som QualityTime och se om det finns utrymme att frigöra lite mer tid för matlagning. Hjärnan får nog vila bättre när du hackar grönsaker än när du matar den med en massa budskap från din telefon i form av nyheter, kommentarer, diskussioner, bilder, filmklipp, krav… Någon gång måste det få bli lite tyst också, tänker jag. När du satsar lite på matlagning kommer både din kropp att må bättre men också ditt sinne.