Den svåra svåra konsten att be om hjälp

Sen jag blev ensamstående har jag fått en kraftig ökad arbetsbelastning (eller egentligen ända sedan Victor blev sjuk) hemma. Att vara den enda vuxna i ett hushåll med tre minderåriga barn kräver tålamod. Eftersom barnen också varit i sorg har jag inte förmått att ställa så hårda krav på dem när det gäller att hjälpa till hemma. När jag var sjukskriven var det lättare för mig att hinna med all matlagning, disk, tvätt, räkningar, skjutsa barn, fixa med SL- och Spotify-konton och hålla reda på barnens aktiviteter och skolarbete. Nu när jag ska jobba också är det tuffare för mig. Men det ser och förstår inte barnen!

Just nu gör jag allt hemma

När de ätit middag försvinner de iväg och softar framför 1-2 skärmar och hänger med kompisar, tittar på TV-serier, spelar spel, youtubar och allt vad de nu gör. Jag står där ensam med disken. Måste dessutom ta undan maten, få in en tvätt, vika tvätt, plocka, betala räkningar och diverse annat fix. Ofta är jag inte klar förrän 21.30. Då börjar mitt tjat om att få yngsta sonen att gå och lägga sig. Det tar aldrig slut…

Det finns gott om goda råd…

Jag ber om råd av mina facebookvänner och ämnet engagerar många. Jag får enormt mycket respons. Vännernas barn hjälper inte heller till och spenderar alldeles för mycket tid framför skärmar. Det blir en diskussion om belöning kontra straff, att koppla ur wifi:t tills hushållssysslorna är gjorda, tips om appar jag kan använda för att styra wifi:t osv. En del föreslår scheman där alla i hushållet får samla poäng för olika sysslor, t.ex. 1 poäng för att gå ut med soporna, handla 5 poäng osv.  Familjerråd och att ta en allvarlig diskussion med barnen om att jag nu verkligen behöver deras hjälp för att orka finns också med bland råden.

….men jag orkar inte iscensätta en förändring

Nu till saken. Jag orkar inte. Rent teoretiskt förstår jag vad mina tipsare menar och tror att vi behöver ha en diskussion och ett sätt att dela upp uppgifterna emellan oss. De äldre barnen bör ta lite mer ansvar och 10-åringen får uppgifter som passar hans ålder. Men jag saknar energin för att komma igång med ”projektet”. Jag bestämde mig för att ha ett familjeråd i söndags i samband med frukosten, men två barn var borta då och det rann ut i sanden. Detta kräver en initial investering i TID och en period då det först blir jobbigare/sämre innan det blir bättre.

Vad händer när de inte sköter sina sysslor?

Jag måste ju följa upp och se till att de GÖR sina uppgifter också. Samt komma fram till vad som händer om de inte hjälper till. Just nu tror jag att äldsta sonen skulle strunta fullständigt i att samla poäng för att få gå gemensamt på bio eller restaurang som någon föreslog. Han vill ju knappt umgås med oss ändå. Belöningar är svårt och pengar har jag blivit avrådd ifrån att erbjuda. Proffsen säger att det sänder fel signaler och det slutar med att de inte gör någonting gratis. Bestraffning är förbjudet, enligt proffsen. Tjat lönar sig inte heller. Vad finns kvar då?

Babysteps har inte heller funkat

Vi befinner oss på en plats som är så långt ifrån det önskade läget. Barnen har just nu INGA krav på sig och har obegränsad tillgång till wifi. Så har det varit länge. Om jag från dag 1 drar ut sladden till wifi:t och kräver att de ska städa mer hemma, kommer det att bli krig hemma. Jag har försökt tänka att målen måste vara realistiska och har försökt med att ge dem varsin liten uppgift. Äldsta sonen skulle t.ex se till att det alltid fanns mjölk och yoghurt hemma. Dottern skulle hänga och vika tvätt ett par gånger i veckan. Men inte ens det har jag lyckats med. De kan inte släppa sin skärmar i några minuter ens. När jag ber eller påminner skyller de på idiotiska grejer som att de inte har tid eller att de har skavsår.

”Men ta hjälp!”

När jag slutligen blivit helt desperat kommer en handfull råd av typen ”Skaffa professionell hjälp” och ”Kära du, ta hjälp! Du har både grannar, vänner och anhöriga i närheten.” Hm. Den här situationen är inte helt lätt att bara ”ta hjälp” med. Vad, rent konkret, ska jag säga till grannar och vänner, undrar jag? ”Kan ni komma hit och styra upp mina barn?” Eller menar dessa tipsare att jag ska lägga själva disken, tvätten och matlagningen på vännerna? ”Eh hej, skulle du kunna komma hit och duka av efter min familj så att jag får gå och träna eller lägga mig på soffan för lite återhämtning?” Det kändes ok att fråga när Victor låg på sjukhus och jag ville åka dit. Men nu, nej. Mina allra närmaste vänner och syskon bor inte i krokarna och flera har småbarn och är i VAB-träsket och hinner knappt själv ta en dusch. Ska jag be dem åka till oss från Lidingö eller Lilla Essingen för att fixa med våra kvällsrutiner? Det är inte rimligt. Det är lätt att häva ur sig ”Skaffa hjälp”, men i praktiken är det vissa saker man måste lösa själv. Jag har städerska och professionell samtalshjälp med det löser knappast det dagliga. Det enda jag vet att jag inte orkar göra allt själv. Kanske blir det ikväll jag tar det allvarliga snacket med barnen. De får hitta en lösning. Jag har den inte.

Veckans Meny Vecka 9 2017

Nästa bokningsbara meny, boka senast den 19/2 för att ta del någon av dessa menyer. Boka här!

Stora- Mellanstora- & Lilla Matkassen
1. Kalkonwrap med fräst majs, blandsallad och yoghurtsås
2. Fisk i syrlig citron- & purjolökssås
3. Krämig viltfärsbolognese med rostade tomater, mozzarella & färsk basilika
4. Chicken drumsticks med rosmarinpotatis och yoghurtsås
5. Kryddig ugnsrostad kål med kikärtor, fräsch sallad och krämig sås

(Rätt nr 1, 3 & 5 ingår i Mellan & Lilla. Rätt nr 1 är dubbelmiddag i Lilla.)

Barnkassen
1. Krämig örtkolja med paprika- & apelsinsallad
2. Viltfräs med rostad majs & grönsaksstavar
3. Helstekt kalkon med klyftpotatis & gräddsås
4. Vegetarisk lasagne med tomat- & spenatsallad

Vegokassen
1. Astatiska bönbiffar med grönsakswok & kokoskräm med ingefära
2. Cannelloni med krämigt tomattäcke
3. Rostad auberginesallad med halloumi & parmesankräm

25-minuterskassen
1. Torsk med pestotäcke och tomat- & spenatsallad
2. Pasta bolognese med paprika & parmesan
3. Kycklingpanna med kokt potatis

 

The China Study – Den här boken förändrade mig

Jag har länge predikat om att vi måste minska vår köttkonsumtion. Min främsta drivkraft bakom detta är min rädsla för klimatförändringarna och diverse andra miljöproblem som köttproduktionen orsakar. Sen är jag såklart medveten om att framförallt rött kött (från fyrbenta djur) anses dåligt för hälsan och att vi bör minska konsumtionen av den anledningen också. Världshälsoorganisationen har ju klassat rött kött som ”troligen cancerframkallande” och det ska mycket till innan något blir listat på det sättet. Charkprodukter, dvs processade köttprodukter är klassade som cancerframkallande av samma organisation och därför har Middagsfrid valt att ta bort charkprodukter helt ur våra kassar.

Kinastudien

Nu fick jag äntligen ändan ur vagnen och läste den s k Kinastudien (finns nu översatt till svenska) som jag hört talas om så mycket. Den belyser inte miljöproblemen alls, men uppvisar ett i mina ögon oerhört starkt stöd för att en helt växtbaserad kost är bäst för hälsan. Detta har visats i upprepade djurförsök samt i världens mest omfattande näringsstudie gjord på människor. Dessa får vi ta del av i den här boken.

Boken bygger till stor del på resultaten från den s k China-Cornell-Oxford Project  (The China Study), ett 20-årigt forskningsprojekt som The New York Times beskrivit som ”the Grand Prix av epidemiology”. I studien studerar (pågår fortfarande) the Chinese Academy of Preventive Medicine, Cornell University och University of Oxford sambandet mellan konsumtion av animalier inklusive mejeriprodukter och en lång rad västerländska sjukdomar som t.ex cancer, diabetes, MS samt hjärt- och kärlsjukdom.

Författarna drar slutsatsen att de som äter en oraffinerad växtbaserad kost (vegansk) helt utan animalier och minskar intaget av processad mat och raffinerade kolhydater kommer att undgå, reducera risken för eller till och med reversera förloppet av olika sjukdomar.  Läs gärna detta stycke en gång till. 

Varken gener eller kemikalier är främsta orsaken till cancer

Enligt resultaten betyder gener väldigt lite när det gäller utvecklingen av västerländska sjukdomar. Vitamintillskott i form av piller ger inget långsiktigt skydd mot sjukdom (även om författarna rekommenderar D-vitamin för de som bor i nordliga klimat samt B12 för veganer). Syntetiska kemikalier i miljön/maten är inte den främsta orsaken till cancer. Läkemedel och kirurgi botar inte sjukdomarna som dödar de flesta västerlänningar. Däremot finns stora hälsovinster att göra genom kostomläggning där alla animalier utesluts.

Boken sammanfattar hundratals artiklar på ämnet

Utöver Kinastudien innehåller boken också en sammanfattning av hundratals vetenskapliga artiklar om diverse djurförsök och en rad andra studier som visar starka samband mellan kost och sjukdom, där en av de viktigaste visar att utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdom kan vändas enbart med hjälp av kosten. Bill Clinton, som själv led av hjärt-kärlsjukdom, läste Kinastudien, lade om sin kost och talade sedan offentligt om fördelarna med en växtbaserad kost vilket bidrog till att resultaten fick viss spridning. Ändå har informationsspridningen gått långsamt mycket pga mycket starka lobbyorganisationer inom kött-, mjölk- och sockerindustri. Informationen har börjat spridas i Sverige. Till exempel har hjärtkliniken vid universitetssjukhuset i Örebro börjat servera en växtbaserad kost som standard till alla inneliggande patienter. Nu har Psykiatrikliniken på S:t Görans sjukhus följt efter.

Blir allt mer övertygad om att mjölk inte är livet

Jag är helt övertygad om att kött och mejeriprodukter och ett högt protein- och fettintag är dåligt för hälsan efter att ha läst den här boken. Detta trots att protein är så trendigt just nu. Många verkar tro att ju mer protein desto bättre. Protein från komjölk, dvs kasein verkar vara värst när det gäller att påskynda utvecklingen av cancer. Växtbaserat protein som t.ex gluten verkar inte ha denna effekt.

När man gav det cancerframkallande ämnet aflatoxin till råttor utvecklade de i samtliga fall levercancer eller förstadium till levercancer när de fick en kost med 20 procent protein medan det i gruppen råttor som fick en kost bestående av 5 procent protein inte fanns en enda råtta som fått cancer.

Leder lågproteinkost till mer fysisk aktivitet?

Intressant också är att råttorna som fick en lågproteinkost var mycket mer fysiskt aktiva än kamraterna som fick högproteinkost. Jag tänkte direkt på hur man mår efter att ha ätit ett traditionellt svenskt julbord. man är ju så trött att man inte orkar röra sig!

Ett annat resultat som var intressant var att kinesiska män konsumerar fler kalorier än amerikanska män, men att de ändå vägde mindre och detta berodde inte bara på fysisk aktivitet utan kunde hänföras till deras konsumtion av enbart växtprotein. Enligt författarna leder en kost med lite protein och fett till att kalorier förloras som kroppsvärme istället för att lagras som kroppsfett som är fallet när kalorierna kommer från en kost med högt fett- och proteininnehåll.

Kritik

Ja, det finns kritik mot den här boken också. Från LCHF-håll menar man att sjukdomarna kommer från vete och socker och inte från animalier, men att detta inte studerats särskilt här. Studien kan inte heller förklara varför magcancer är så vanligt i Kina eller varför det finns befolkningsgrupper som äter mycket fett och protein från animalier, t.ex. eskimåerna och masai-folket som inte drabbas av västerländska sjukdomar. Det finns säkert mer kritik som jag inte hittat. Dock är det ju uppenbart att resultaten från studien faktiskt har slagit igenom i våra näringsrekommendationer där åtminstone rött kött anses förknippat med cancer.

Animaliskt protein farligare än raffinerade kolhydrater?

En skräpvego-kost är inte att rekommendera, enligt författarna. Pizza, pommes frites och läsk är inte vägen framåt. Men min bild efter att ha läst boken är att det ändå är bättre med äta lite raffinerade kolhydrater och vegetariskt än att äta en kost med mycket animaliskt protein.

I boken kan man läsa om en ny studie från Sydafrika där förekomsten av tjocktarmscancer är 17 gånger högre hos vita sydafrikaner än hos svarta sydafrikaner. Först trodde man att orsaken var de svartas höga konsumtion av kostfiber i form av oraffinerad majs. Men på senare år har svarta sydafrikaner börjat äta alltmer raffinerat majsmjöl, dvs majs minus fibrerna. Trots det kvarstår den låga förekomsten av koloncancer i den svarta befolkningen, vilket sätter frågetecken kring hur mycket av den cancerskyddande effekten som kan tillskrivas kostfiber. Enligt en annan studie kan den högre förekomsten av tjocktarmscancer hos vita sydafrikaner bero på deras höga konsumtion av animaliskt protein (77 mot 25 g /dag hos svarta) och fett (115 g mot 71 g per dag) och kolestorol (408 mot 211 mg/dag). Det kan, visar forskarna, ha mer att göra med mängden animaliskt protein i kosten än bristen på den skyddande kostfiberfaktorn.

En mycket intressant bok som inte kan avfärdas

Detta var den mest intressanta bok jag läst på länge. Det är ju så många studier som gjorts oberoende av varandra som visar samma sak utifrån olika vinklar. Jag rekommenderar er alla att läsa den, för det går inte att återge en bok som denna i ett kort blogginlägg.

Veckans Meny vecka 8 2017

Nästa bokningsbara meny, boka senast den 12/2 för att ta del någon av dessa menyer. Boka här!

Stora- Mellanstora- & Lilla Matkassen
1. Fiskgratäng med dillsås och pecorino
2. Orientaliska lammbullar i mustig tomatsås
3. Thaicurrykyckling med broccolisallad
4. Fläskkarré med rostad potatis och tzatsiki
5. Panerad tofu i tortillabröd med sambalmajonnäs och picklad svamp

(Rätt nr 1, 2 & 3 ingår i Mellan & Lilla. Rätt nr 1 är dubbelmiddag i Lilla.)

Barnkassen
1. Tomatsoppa med varma bröd och färskost
2. Frasöverbakad kolja med kall sås och lättkokta grönsaker
3. Smakrik ”kalkonlasagne” med grönsallad
4. Grekisk kyckling med tzatziki & fetaostsallad

Vegokassen
1. Mandelbollar i orientalisk tomatsås med snabb gurkrelish
2. Rustik vegopytt med myntahummus & egeninlagda rödbetor
3. Blomkålssoppa med rucolaquesadillas och salsa verde

25-minuterskassen
1. Snabba fiskburgare med gurk- & dillsås
2. Indisk färsgryta med ris och avokadoröra
3. Pestokyckling i ugn med bulgur och sallad

 

Kärt barn har många namn – Overnight oats/soaked oats/birchermüsli/rågröt

Trendig frukosträtt

På Stockholms inneställen finns ofta overnight oats i olika former på frukostmenyn. Det är alltså havregryn som legat i någon form av vätska över natten eller åtminstone ett visst antal timmar. Grynen får en annan konsistens än när man kokar dem. De kan också smaksättas på olika sätt och blir helt olikt en varm gröt, tycker jag. Första gången jag fick höra talas om denna kalla gröt, lät det inget vidare gott men jag är nyfiken på allt nytt som kommer i matväg så jag provade ändå. Det var på Greasy Spoon på Södermalm. Och det var fantastiskt gott! Sen kan man ju fråga sig om detta verkligen är riktig rawfood, för havregryn är ångpreparerade och det måste väl ändå innebära högre temperaturer än 42 grader?

Enkelt att göra själv

Overnight oats är en perfekt frukost som kan varieras i det oändliga. Det tar knappt någon tid alls och är lika lätt att göra en större sats av när man ändå är i farten.

Smaksättning

Nu har jag provat att göra olika varianter. Med väldigt olika resultat. Det godaste är när man lagar ingredienserna från grunden. Så är det ju alltid. Varianten med hemgjord cashewnöt- och tigernötsmjölk som jag silat själv samt med chiafrön, havregryn och lite agavesirap blev allra godast. Därefter en variant med havremjölk, jordnötssmör, chiafrön, lönnsirap och en nypa kanel. Apelsinjuice, kokos och vanilj var inte dumt heller.

Smaksättningen får man till genom kanel, vanilj, kardemumma, lönnsirap, agavesirap, rivet äpple, jordnötssmör osv. Det finns tusen olika recept att googla upp. Beroende på hur nyttig man vill vara och vilka kryddor man gillar är jag säker på att du hittar något som passar.

Inget salt

Overnight oats ska inte saltas. Det blir bara inte gott, vet inte riktigt varför. Med vanlig gröt är det ju tvärtom, osaltad gröt är ju nästan oätlig.

Vilken sorts vätska ska man ha?

Jag har provat att blötlägga havregrynen i apelsinjuice och äppelmust, havremjölk, vanlig mjölk och nötmjölk, en del varianter med någon del vatten också. Detta är nog en smaksak. Gillar man fruktig smak, testa fruktjuicer. Gillar man nötig smak, testa med nötmjölk först.

Rätt konsistens

Chiafrön ger en behaglig och lite klibbig konsistens. Man använder en mindre mängd än i chiapudding och konsistensen blir helt annorlunda. Det blir mer likt vanlig gröt, men klibbigare. Recepten jag provat med chiafrön har blivit bättre konsistensmässigt och eftersom de anses så nyttiga så är det väl ett perfekt sätt att boosta sin frukost, tänker jag.

Gör din frukost kvällen före

Att göra sina egna overnight oats kräver knappt någon arbetstid alls, men däremot lite planering. Gör din frukost innan du går till sängs. Sen är det bara att ta fram ur kylskåpet och äta på morgonen. Det första receptet nedan kräver dessutom att du blötlägger nötterna först i sex timmar, så det är ju lite att hålla reda på.

Håller några dagar i kylen

Overnight oats håller några dagar i kylen. Perfekt att göra en lite större sats och plocka fram några dagar i rad. Variera med olika toppingar.

Basrecept – 1 portion

1 dl havregryn
1 dl vätska, t.ex. havremjölk eller nötmjölk
0,5 msk chiafrön
1 tsk sötning, t.ex agavesirap eller lönnsirap

Blanda ingredienserna. Låt stå kallt över natten. Servera ev med frukt eller nötter som topping.

Tre varianter att prova

Min favorit med hemgjord nötmjölk (inspiration från En grön kärleksaffär) – 4 portioner

Viktor Ingemarssons recept som jag använt som riktlinje innehåller mandel istället för cashewnötter. Det blir säkert också gott. Jag hade en halv deciliter tigernötter i min nötmjölk (dvs en fjärdedel av den totala nötmängden). De kan man hitta på hälsokosten. Det är egentligen inte nötter utan en liten knöl som växer under jord. Kallas också jordmandel eller chufa. Obs att oatsen på bilden är toppade med en fruktkräm som inte lagat. Det verkar riktigt trendigt att hälla sina oats i en glasburk. Så serverar Greasy Spoon sina också. Det är inte riktigt min grej. Jag föredrar en vanlig skål som man slipper gräva i.

2 dl cashewnötter
6 dl vatten

2 msk chiafrön
2 tsk agavesirap
4 dl havregryn

Blötlägg nötterna i 6 timmar i vatten. Häll av vattnet. Mixa nötterna med vattnet i en blender till mjölk. Sila av i en finmaskig sil. Häll nötmjölk i en skål tillsammans med övriga ingredienser och rör om. Ställ i kylen 4 timmar eller över natten. Toppa med skuren frukt eller bär vid servering! Mums!

Fräscha overnight oats med apelsin och kokos – 1 portion

Den här har en väldigt frisk och uppiggande smak. Receptinspirationen kommer från Saltå kvarn. Jag har dock minskat på vätskan från deras recept för jag tyckte att den blev för vattnig.

1 dl havregryn
1 dl apelsinjuice
0,5 dl vatten
1 msk kokos
1 tsk vaniljsocker

Blanda samman ingredienserna och låt stå i kylen över natten. Toppa med nötter och frön eftersom den är söt i sig!

Overnight oats med jordnötssmör, lönnsirap och kanel – 2 stora portioner

Det här är ett amerikanskt recept, därav de ojämna mängderna. Det var alltså 1 ”cup” havregryn osv. Det här blev väldigt gott, men förutsätter nog att man gillar jordnötter. Däremot är jag inte förtjust i jordnötssmör egentligen, men tyckte ändå att detta var väldigt gott. Lite efterrättskänsla på den här. Kunde inte låta bli några skedar direkt från skålen i kylskåpet när jag kom hem efter träningen häromdagen.

2,4 dl havregryn
2,4 dl havremjölk
2 msk jordnötssmör (använde en med hela bitar av nötter i)
1 msk chiafrön
1 msk lönnsirap
1 nypa kanel

Blanda alla ingredienser i en skål. Täck med plast och ställ in i kylen över natten. Toppa med lite fräsch frukt eller bär vid servering!

Middagsfrid söker en ny VD

Vår nuvarande VD, Angelique von Gegerfelt, har valt att förverkliga sin dröm om att flytta till Spanien, något hon haft i bakhuvudet i 25 års tid. Hon har tänkt att hon ska göra det i 50-årsåldern och i år fyller hon 50. Därför startar vi nu vår första rekrytering av VD på den öppna marknaden. De första fem åren var jag VD, sen var Victor VD i tre år och sen tog Angelique (som då var vice VD) över och har varit VD sedan i januari 2015. Nu är det alltså dags för nästa steg i vår historia.

Middagsfrid söker en affärsmässig och visionär ledare som helst bör ha erfarenhet av att leda ett ägarlett företag. Vi vill se en marknadsorienterad person med starkt resultatfokus, beslutsamhet och ett högt engagemang. Dokumenterade erfarenheter från e-handel med konsumentprodukter (b2c) är ett skall-krav. Kunskaper om inköp/försäljning/marknadsföring av dagligvaror är meriterande. Erfarenhet av prenumerationstjänster är ett stort plus.

Uppdraget är att driva tillväxt och skapa varaktig lönsamhet tillsammans med en mycket kompetent organisation genom att utveckla och marknadsföra ett attraktivt erbjudande i en konkurrensutsatt bransch med stark tillväxt. Läs mer här.

Veckans meny Vecka 7 2017

Nästa bokningsbara meny, boka senast den 5/2 för att ta del någon av dessa menyer. Boka här!

Stora- Mellanstora- & Lilla Matkassen
1. Stekt lax med krämig gulbetspasta & tomatsallad
2. Köttfärsfräs med het yoghurtsås
3. Skaldjur i krämig tomat- och saffranssås
4. Kyckling med kryddsmör & blandsallad
5. Halloumi med rostad sötpotatis och rosmarinaioli

(Rätt nr 1, 2 & 4 ingår i Mellan & Lilla. Rätt nr 2 är dubbelmiddag i Lilla.)

Barnkassen
1. Kokospanerad torsk med potatis, mangosallad & yoghurtsås
2. Kryddig köttfärsgryta med russin & gurkraita
3. Soja- & honungskyckling med broccoli och limeaioli
4. Pizza på orientaliska bröd med färsk topping & sallad

Vegokassen
1. Rostad pumpatacos med chimichurri och limemajonnäs
2. Ostgratinerade snackpaprikor med sötpotatis och mandel
3. Kikärtsgryta med svartkål och sötsyrlig yoghurt

25-minuterskassen
1. Grekiska wraps med fetaosttzatziki och oliver
2. Siciliansk mandelpasta med grillad zucchini & aubergine
3. Sojamarinerad skinkschnitzel med kokosris & syrlig sallad

 

EU vill reducera matsvinn

EU stiftar nya direktiv för att minska matsvinnet inom unionen, men frågan är om det kommer att ha någon effekt om det inte är bindande för medlemsländerna att följa direktivet. DN skrev om detta under veckan. Läs mer här.

 

Veckans Meny Vecka 6 2017

Nästa bokningsbara meny, boka senast den 29/1 för att ta del någon av dessa menyer. Boka här!

Stora- Mellanstora- & Lilla Matkassen
1. Kokt kolja med brynt smör och svartrötter
2. Krämig viltfärsgryta med potatisstomp
3. Teriyakikyckling med krispig grönsakswok
4. Helstekt kalkonfilé med äppelslaw och örtrostade jordärtskockor
5. Falafel med matig sallad och vitlökssås

(Rätt nr 2, 4 & 5 ingår i Mellan & Lilla. Rätt nr 4 är dubbelmiddag i Lilla.)

Barnkassen
1. Kolja i ugn med varm dillsås och sallad
2. Biffar med kokt potatis, rostade rotfruktsstavar & gräddsås
3. Gräddig kalkonpanna med äppel- och kålsallad
4. Kikärtsbiffar med klyftpotatis, plockgrönsaker och vitlökssås

Vegokassen
1. Ljummen risonisallad med vitlöksstekt halloumi & soltorkade tomater
2. Mustig ratatouille med parmesanslungad potatis & kalamonoliver
3. Majs- & sesamplättar med morotstzatziki och rostad broccoli

25-minuterskassen
1. Viltbiffar i rosépepparsås med kokta grönsaker
2. Schnitzel med kokt potatis & senapssås
3. Spenat- och laxpasta med parmesan och soltorkade tomater

 

Tio sätt att äta mindre kött och mer vegetariskt

  1. Satsa på att fylla halva tallriken med grönsaker och annat från växtriket. Då blir det lättare att inte äta sig mätt på kött. Jag brukar vilja ha både tillagade och råa grönsaker till varje middag, t.ex.:
    • En vitkålssallad med småhackad morot samt kokt broccoli
    • Svarta kokta (men kan vara rumstempererade eller kalla) linser med russin, finhackad rödlök, paprika och majs samt en fluffig grönsallad.
    • Rostad blomkål och rotselleri och råa morots- och selleristavar
    • Rå strimlad broccoli masserad med olivoljebaserad dressing med citron och någon form av nötter samt fräst spenat med vitlök.
    • Ugnsrostade grönsaker och skivad rå kålrabbi.
    • Stekt zucchini i panna och rårivna rödbetor och kålrot.
  2. Bestäm dig för att alltid välja vegetariskt på lunchen om det är enklast för dig. Då får du inspiration på köpet som du kanske kan omsätta i praktiken på hemmaplan sen. Till dig som bor i Stockholm kan jag rekommendera hälsotallriken på Tamarindo med grillade grönsaker, quinoa och guacamole. Andra bra vegetariska restauranger är Hemma hos Seyhmus och Lao Wai. Hermans buffé på Fjällgatan är också en favorit.
  3. Testa att göra dina favoriträtter som spaghetti bolognese med en vegetarisk produkt istället för köttfärs, t.ex. svarta eller röda linser, quornfärs eller sojafärs.
  4. Ersätt tacofärsen med oumph-strimlor på fredagen. Oumph är det enda köttsubstitut som mina barn inte genomskådat som ”fejkkött”. Den här sojabaserade produkten finns med olika smaksättningar, men när vi provsmakat dessa här på Middagsfrid vann den naturella varianten som vi själva hade smaksatt med vitlök, torkad ingefära och soja. Om du testar den till tacos kan du smaksätta med spiskummin, chilipulver och oregano istället.
  5. Minska köttmängden i dina rätter lite grann och serverar mer grönsaker parallellt. När familjen börjat vänja sig vid det minskar du lite till.
  6. Ta bort allt kött från frukosten. Leverpastej och skinka är charkuterivaror som är klassade som cancerframkallande av WHO. Dessa pålägg kan ersättas med skivad avokado, groddar eller gucka gjord på kikärtor eller bönor, tänk hummus fast uteslut vitlök så att det passar bättre till frukost. Röda bönor passar utmärkt att mixa med lite salt, olivolja, citron och en nypa spiskummin. Toppa dina smörgåsar med någon skuren grönsak, t.ex. paprika.
  7. Använd naturella frön och nötter för att bygga upp mättnad i dina måltider. De tillför båda nyttiga fetter och protein. Då behövs inte lika mycket kött. De kan strös på sallader och nudelrätter. De kan mixas tillsammans med grönsaker till patéliknande rätter, t.ex. denna.
  8. Ursäkta om det låter säljigt, men kan inte låta bli att rekommendera vår Vegokasse med ingredienser för tre middagar för fyra personer. Då får du hjälp med att tänka ut rätter och bygga upp dina måltider utan kött/fisk/fågel om detta känns ovant för dig.
  9. Köp en vegetarisk kokbok, t.ex. den här som jag gillar mycket och bestäm dig för att testa ett nytt recept per vecka. Med tiden börjar din repertoar av vegetariskt att öka.
  10. Nästa gång du går på restaurang, beställ bord på en vegetarisk restaurang. Varför inte Mathias Dahlgrens nya lyxkrog Rutabaga som öppnar den 13 februari och förväntas hålla världsklass, åtminstone om man får tro honom själv? Eller prova den vegetariska avsmakningsmenyn på Berns Asiatiska?