Veckans Meny Vecka 13 2017

Nästa bokningsbara meny, boka senast den 19/3 för att ta del någon av dessa menyer. Boka här!

Stora- Mellanstora- & Lilla Matkassen
1. Lågtempererad fisk med potatiskross och gräddfilsås
2. Köttbullar i röd currysås med thaibasilika
3. Vårig ceasarsallad med kyckling
4. Het räkpasta med ugnsrostade grönsaker
5. Bakad sötpotatis med krispiga kikärtor och örtig fetaostkräm

(Rätt nr 1, 2 & 3 ingår i Mellan & Lilla. Rätt nr 2 är dubbelmiddag i Lilla.)

Barnkassen
1. Panerad torskfilé med klyftpotatis och kall sås
2. Biffar med bulgur, tzatziki och grönsaksplock
3. Kyckling i röd curry med minimajs
4. Pasta med soltorkade tomater, broccoli och mozzarella

Vegokassen
1.Risotto med vitlöksstekt portabello och rostad broccoli
2. Fylld zucchini med rostad sötpotatis & chilisås
3. Panerad chèvreost med ljummen rödbets- & blomkålssallad

25-minuterskassen
1. Kolja i ugn med kokt potatis, dillsås och sallad
2. Lammfärslimpor med aubergine och bulgursallad
3. Mustig pasta med kyckling, färska tomater och pecorino

 

Så hanterar du färsk kyckling på ett säkert sätt

Vi följer nyhetsflödet och det har väl inte undgått någon att en smittskyddsläkare gått ut och avrådit från att äta färsk kyckling. Livsmedelsverket har inte ändrat sina rekommendationer om konsumtion av kyckling. Att fryst kyckling skulle vara bättre är ju dessutom konstigt eftersom campylobacter inte dör vid infrysning. Åtminstone finns det ingen studie som visar att så skulle vara fallet. Dock rapporteras färre bakterier i den frysta kycklingen som undersökts på sistone. Varför är oklart.

Ingen risk med färsk kyckling vid god hygien och korrekt hantering

Vi ser ingen risk med att äta färsk kyckling, men en god hygien är jätteviktig. Snitta upp kycklingpaketet med en liten kniv eller sax som du direkt lägger i diskmaskinen eller diskar för hand direkt efteråt. Tvätta händerna noggrant med tvål efter att du hanterat kycklingen med händerna. Använd en särskild skärbräda som du ställer i diskmaskin när du är klar alternativt diskar med hett vatten och diskmedel efteråt. Det är jätteviktigt att du inte skär råa grönsaker med samma kniv eller på samma skärbräda som du använt till kyckling. Ta gärna av dig ringar innan du hanterar rå kyckling.

Glöm inte trågen, diskbänken, disktrasan och folie

Tänk också på att torka av diskbänkar ordentligt med trasa och diskmedel med hett vatten om kycklingen varit i kontakt med dem. Tänk också på att torka av kranar eller handtag som du tagit i (eller använd armbågen) och att se till att plocka med porslin och andra livsmedel med rena händer. Jag brukar ta hand om kycklingtrågen och diska ur dem och lägga dem i återvinningen innan jag börjar tvätta händerna. Disktrasorna tar ingen plats i tvätten, så jag brukar byta disktrasa om jag använt trasan för att torka av ytor som varit i kontakt med kyckling. Återanvänd inte plast- eller aluminiumfolie som du använt till otillagad kyckling.

Tips för att undvika kontakt med kycklingköttet

Du kan undvika att ta i kycklingen genom att lyfta kycklingbitarna med matpincett eller en kaktång ur tråget och ner i stekpannan eller ugnsformen. En vanlig osthyvel eller stekspade kanske kan fungera också. Eller varför inte en gaffel? Dessa diskas enkelt i maskin efteråt.

Så ska kycklingen se ut

Det är viktigt att kycklingen är ordentligt genomstekt. Köttet ska vara fast och vitt, inte skärt, rött eller blodigt invid benen. Kycklingsaft som rinner ut ska inte vara rosa eller röd utan genomskinlig. Om du känner dig osäker på om en filé är klar, ta ut en och skär i den på mitten och se efter inuti. Med erfarenhet kommer du att känna igen hur en bit kyckling känns när den är klar. Då kan det räcka med att känna efter med något köksredskap. Man trycker lite på ovansidan och då ska den kännas genomstekt.

Vid dessa temperaturer är kycklingen klar

Du som vill kolla innertemperatur lite mer exakt kan utgå från ca 70 grader för kycklingkött utan ben och 82 grader för kött med ben och hel kyckling.

Hel kyckling 82˚C (intill benet)
Kycklingfilé 72˚C
Kycklingklubba 82˚C (intill benet)
Kycklinglår 82˚C (intill benet)
Kycklinglårfilé 72˚C
Kycklingspett med lårfilébitar 72˚C
Kycklingvingar 82˚C

Veckans Meny Vecka 12 2017

Nästa bokningsbara meny, boka senast den 12/3 för att ta del någon av dessa menyer. Boka här!

Stora- Mellanstora- & Lilla Matkassen
1. Lax med zucchinitäcke och broccoli- & morotsallad
2. Moussaka med smaker från medelhavet
3. Kycklingfilé med het rubb och svalkande mangosalsa
4. Kycklingjärpar med fetaostkräm och rostade rotfrukter
5. Krämig svamp- & kålrotspasta toppad med persilja och pecorino

(Rätt nr 2, 3 & 5 ingår i Mellan & Lilla. Rätt nr 3 är dubbelmiddag i Lilla.)

Barnkassen
1. Pizzafisk med grönsakstavar
2. Tacotallrik de luxe med hemgjord tacosås
3. Kalkon med rostad potatis, kryddsmör och tomatsallad
4. Linsbolognese med parmesan och pasta

Vegokassen
1. Linsbollar i röd currysås
2. Fetaosttoppad gratäng med olivsallad
3. Valnötspasta med rostade grönsaker

25-minuterskassen
1. Koreanska salladswraps med chili- & limedressing
2. Fisk- & fänkålsgryta med citron och aioli
3. Kyckling och grönsaker på plåt med couscous & tzatziki

 

Veckans Meny Vecka 11 2017

Nästa bokningsbara meny, boka senast den 5/3 för att ta del någon av dessa menyer. Boka här!

Stora- Mellanstora- & Lilla Matkassen
1. Hemlagade fiskpinnar med kall sås
2. Lammfärsgratäng med tomatsallad
3. En klassiker från förr – Flygande Jakob
4. Fläskfilé med grönpepparsås och ugnsgrönsaker
5. Svamprisotto med rödbets- & rucolasallad

(Rätt nr 1, 2 & 3 ingår i Mellan & Lilla. Rätt nr 2 är dubbelmiddag i Lilla.)

Barnkassen
1. Köttbullar med kokt potatis & gräddsås
2. Flygande Jakob med solroskärnor
3. Pasta med varmrökt lax, dill och broccoli
4. Vegotacos med hemgjord salsa

Vegokassen
1. Svenskt fredagsmys med ananassalsa
2. Stroganoff på halloumi med morotssallad
3. ”Biff & Bea” – Panerad tofu med hasselbacksrotfrukter

25-minuterskassen
1. Kycklingbiffar i gräddsås med kokt potatis, rårörda lingon & grönsaker
2. Lövbiff med kall bearnaisesås och rostade tomater
3. Pasta med kallrökt lax, dill och västerbottensost

 

Recept på klassiska semlor


  1. Mjölkblandning (kastrull): Smält 100 g smör i kastrullen med 2 ½ dl mjölk. Värm upp på medelsvag värme till fingervarmt, 37 grader.
  2. Vetedeg (bunke): Stöt 1 tsk hel kardemumma. Smula 25 g jäst i bunken, häll över mjölkblandningen och rör om, till jästen löst upp sig. Tillsätt sedan kardemumman, ½ dl socker och 1 krm salt i bunken.
  3. Blanda ner ca 7-8 dl vetemjöl, lite i taget, i bunken. Knåda för hand eller i degblandare, till en smidig deg. Låt degen jäs under bakduk ca 40 min.
  4. Bullar (2 bakplåtar + 2 bakplåtspapper): Stjälp ut degen på bakbord och dela i 16 lika stora bitar. Rulla varje bit till en rund bulle. Lägg bullarna på plåten och jäs ytterligare under bakduk ca 30 min.
  5. Sätt ugnen på 225 grader. Vispa upp 1 ägg med 1 msk vatten med en gaffel. Pensla varje bulle runtom med äggblandningen. Grädda i mitten av ugnen ca 6-8 min, tills de fått fin färg. Låt svalna på galler.
  6. Fyllning (stekpanna + 2 bunkar) Torrosta 1 fp mandelspån (50 g) på medelhög värme ca 3 min. Skär av toppen av bullen och gröp ur inkråmet. Finriv 1 fp mandelmassa (300 g) och blanda med 1 ½ dl vispgrädde, inkråmet och mandelspånen i bunken.
  7. Vispa 5 dl vispgrädde i bunken. Fyll varje semla med 1 msk mandelmassa och en klick grädde. Lägg på locket och pudra 1 msk florsocker på semlorna.

Veckans Meny Vecka 10 2017

Nästa bokningsbara meny, boka senast den 26/2 för att ta del någon av dessa menyer. Boka här!

Stora- Mellanstora- & Lilla Matkassen
1. Fisk med rostad potatis och chimichurri
2. Koriandertoppad köttfärsyakiniku med limesyrad sallad
3. Kycklingfilé med dragonsås
4. Varmrökt lax med rostad rotfruktssallad
5. Cashewbollar med varm vitlökssås & vitkålssallad

(Rätt nr 1, 2 & 3 ingår i Mellan & Lilla. Rätt nr 3 är dubbelmiddag i Lilla.)

Barnkassen
1. Rostade rotfrukter med senapstoppad fisk & kall sås
2. Biffar med krämig pastasås & krispig sallad
3. Kycklinggratäng med tomatsallad
4. Halloumiwraps med hummus, grönsaker & limesås

Vegokassen
1. Pad thai med mango och chilipanerad tofu
2. Bean chili med gräddfil och riven ost
3. Morotsbiffar med getostkräm och klyftpotatis

25-minuterskassen
1. Lövbiffsfräs med rödbetor, fetaost och orientaliska vetebröd
2. Kyckling i röd curry med krispiga grönsaker
3. Pasta med rostad broccoli, paprika och solroskärnor

 

Apropå bekämpningsmedlet etoxikin i lax

Vi har tagit del av Testfaktas analys av 12 olika laxprodukter med odlad lax, både frysta, färska och rökta produkter. Samtliga innehåller det potentiellt hälsofarliga bekämpningsmedlet etoxikin, ett ämne som sedan 2011 varit förbjudet inom jordbruket.

Etoxikin får användas som konserveringsmedel

Dock får det användas på andra sätt. När det gäller fisk har det använts som konserveringsmedel för att se till att fiskfoder inte härsknar under transport. Ämnet är inte konstaterat cancerframkallande, men det kan inte uteslutas att det kan vara farligt för människan.

Gränsvärden saknas för fisk

Det finns gränsvärden för hur mycket etoxikin som får förekomma för kött och grönsaker, dock finns inga sådana värden för fisk. Därför har ingen fiskleverantör brutit mot någon lag. Dock kan man ifrågasätta varför det inte finns gränsvärden för fisk. Hälften av proverna i Testfaktas analys innehöll mängder av etoxikin som låg över gränsvärdena för kött. Frågan diskuteras nu inom fiskindustrin och på livsmedelsmyndigheterna runtom i Europa. Vi följer dessa diskussioner med anledning av detta ”larm” och har varit i kontakt med vår fiskleverantör som i sin tur använder 5-6 olika leverantörer av lax.

Lax i var femte matkasse från Middagsfrid

Middagsfrid levererar lax var femte vecka eller mer sällan beroende på vilken matkasse det gäller.

Livsmedelsverket håller fast vid sina rekommendationer

Livsmedelsverket håller efter de nya uppgifterna fast vid sina rekommendationer om att äta fisk och skaldjur 2-3 gånger i veckan och menar att hälsofördelarna överväger riskerna.

Anneli Widenfalk på Livsmedelsverket anser att användningen av etoxikin i foder är bekymmersam och myndigheten har diskuterat problemet med sina kollegor i Norge. Enligt henne planeras en utfasning av etoxikin som tillsats i fiskfoder till 2020.

Norges Sjömatråd meddelar i ett mail bl a följande (är medveten om att all information från dem är biased till fiskindustrins fördel eftersom det är en intresseorganisation):

  • Den norska fiskindustrin följer noga den lagstiftning och de rekommendationer som gäller. I dagsläget rekommenderas ett tillåtet dagligt intag (ADI, Acceptable Daily Intake) för etoxikin på 0,005 mg per kilo kroppsvikt per dag. Analyser av odlad lax visar att en stor portion lax på ca 300 g bidrar med mindre än 15 % av det tillåtna dagliga intaget. Man kan äta ett kilo odlad lax i veckan utan att komma upp i gränsvärdena för miljögifter. Mängden miljögift i odlad lax övervakas kontinuerligt av de norska myndigheterna Mattilsynet (norska livsmedelsverket) och Nasjonalt institutt for ernærings- og sjømatforskning (NIFES). I över tio år har man mätt halterna av PCB, dioxiner, tungmetaller samt andra främmande ämnen genom provtagning på uppdragen fisk.
  • I fiskfodret är gränsvärdet för den totala summan av syntetiska antioxidanter (EQ, BHA, BHT, PG) 150 mg per kilo foder. Etoxikinnivåerna övervakas av Mattilsynet (norska Livsmedelsverket). De senaste 10 åren har medelvärdena minskat betydligt och övervakningsprogrammet visar att de är sju gånger lägre än tillåten dos. Detta beror främst på minskningen av fiskmjöl i fodret.

Så tänker vi

Middagsfrid har (än så länge) inte valt att förändra leveransfrekvens av odlad lax i våra matkassar, men diskuterar frågan internt och väger för- och nackdelar mot varandra. Vi följer frågan med intresse och välkomnar förstås tydligare regler för användning av etoxikin inom fiskbranschen.

Vi gör inte alltid som myndigheterna. Ibland är vi strängare, t.ex. tog vi bort charkprodukter ur våra kassar när WHO klassade dem som cancerframkallande (SLV skriver: ”Ät mindre rött kött och chark, inte mer än 500 gram i veckan. Endast en mindre del bör vara chark.” Middagsfrid tycker inte att någon del ska vara chark om detta nu är konstaterat cancerframkallande.

Man kan aldrig luta sig tillbaka och tänka att vi nu hittat den optimala sammansättningen av våra matkassar. Vi förändrar kontinuerligt och försöker alltid ligga steget före. Om man tittar på hur ofta charkprodukter förekommer på förskolor, skolor och sjukhus (även canceravdelningar, vet av egen erfarenhet), kan man konstatera att det finns med flera gånger i veckan. På sjukhuset fanns charkalternativ varje dag. Om ni väljer Middagsfrid så hjälper vi er hitta alternativ till charkprodukter. Det finns så mycket annat att äta än korv, skinka och leverpastej.

Den svåra svåra konsten att be om hjälp

Sen jag blev ensamstående har jag fått en kraftig ökad arbetsbelastning (eller egentligen ända sedan Victor blev sjuk) hemma. Att vara den enda vuxna i ett hushåll med tre minderåriga barn kräver tålamod. Eftersom barnen också varit i sorg har jag inte förmått att ställa så hårda krav på dem när det gäller att hjälpa till hemma. När jag var sjukskriven var det lättare för mig att hinna med all matlagning, disk, tvätt, räkningar, skjutsa barn, fixa med SL- och Spotify-konton och hålla reda på barnens aktiviteter och skolarbete. Nu när jag ska jobba också är det tuffare för mig. Men det ser och förstår inte barnen!

Just nu gör jag allt hemma

När de ätit middag försvinner de iväg och softar framför 1-2 skärmar och hänger med kompisar, tittar på TV-serier, spelar spel, youtubar och allt vad de nu gör. Jag står där ensam med disken. Måste dessutom ta undan maten, få in en tvätt, vika tvätt, plocka, betala räkningar och diverse annat fix. Ofta är jag inte klar förrän 21.30. Då börjar mitt tjat om att få yngsta sonen att gå och lägga sig. Det tar aldrig slut…

Det finns gott om goda råd…

Jag ber om råd av mina facebookvänner och ämnet engagerar många. Jag får enormt mycket respons. Vännernas barn hjälper inte heller till och spenderar alldeles för mycket tid framför skärmar. Det blir en diskussion om belöning kontra straff, att koppla ur wifi:t tills hushållssysslorna är gjorda, tips om appar jag kan använda för att styra wifi:t osv. En del föreslår scheman där alla i hushållet får samla poäng för olika sysslor, t.ex. 1 poäng för att gå ut med soporna, handla 5 poäng osv.  Familjerråd och att ta en allvarlig diskussion med barnen om att jag nu verkligen behöver deras hjälp för att orka finns också med bland råden.

….men jag orkar inte iscensätta en förändring

Nu till saken. Jag orkar inte. Rent teoretiskt förstår jag vad mina tipsare menar och tror att vi behöver ha en diskussion och ett sätt att dela upp uppgifterna emellan oss. De äldre barnen bör ta lite mer ansvar och 10-åringen får uppgifter som passar hans ålder. Men jag saknar energin för att komma igång med ”projektet”. Jag bestämde mig för att ha ett familjeråd i söndags i samband med frukosten, men två barn var borta då och det rann ut i sanden. Detta kräver en initial investering i TID och en period då det först blir jobbigare/sämre innan det blir bättre.

Vad händer när de inte sköter sina sysslor?

Jag måste ju följa upp och se till att de GÖR sina uppgifter också. Samt komma fram till vad som händer om de inte hjälper till. Just nu tror jag att äldsta sonen skulle strunta fullständigt i att samla poäng för att få gå gemensamt på bio eller restaurang som någon föreslog. Han vill ju knappt umgås med oss ändå. Belöningar är svårt och pengar har jag blivit avrådd ifrån att erbjuda. Proffsen säger att det sänder fel signaler och det slutar med att de inte gör någonting gratis. Bestraffning är förbjudet, enligt proffsen. Tjat lönar sig inte heller. Vad finns kvar då?

Babysteps har inte heller funkat

Vi befinner oss på en plats som är så långt ifrån det önskade läget. Barnen har just nu INGA krav på sig och har obegränsad tillgång till wifi. Så har det varit länge. Om jag från dag 1 drar ut sladden till wifi:t och kräver att de ska städa mer hemma, kommer det att bli krig hemma. Jag har försökt tänka att målen måste vara realistiska och har försökt med att ge dem varsin liten uppgift. Äldsta sonen skulle t.ex se till att det alltid fanns mjölk och yoghurt hemma. Dottern skulle hänga och vika tvätt ett par gånger i veckan. Men inte ens det har jag lyckats med. De kan inte släppa sin skärmar i några minuter ens. När jag ber eller påminner skyller de på idiotiska grejer som att de inte har tid eller att de har skavsår.

”Men ta hjälp!”

När jag slutligen blivit helt desperat kommer en handfull råd av typen ”Skaffa professionell hjälp” och ”Kära du, ta hjälp! Du har både grannar, vänner och anhöriga i närheten.” Hm. Den här situationen är inte helt lätt att bara ”ta hjälp” med. Vad, rent konkret, ska jag säga till grannar och vänner, undrar jag? ”Kan ni komma hit och styra upp mina barn?” Eller menar dessa tipsare att jag ska lägga själva disken, tvätten och matlagningen på vännerna? ”Eh hej, skulle du kunna komma hit och duka av efter min familj så att jag får gå och träna eller lägga mig på soffan för lite återhämtning?” Det kändes ok att fråga när Victor låg på sjukhus och jag ville åka dit. Men nu, nej. Mina allra närmaste vänner och syskon bor inte i krokarna och flera har småbarn och är i VAB-träsket och hinner knappt själv ta en dusch. Ska jag be dem åka till oss från Lidingö eller Lilla Essingen för att fixa med våra kvällsrutiner? Det är inte rimligt. Det är lätt att häva ur sig ”Skaffa hjälp”, men i praktiken är det vissa saker man måste lösa själv. Jag har städerska och professionell samtalshjälp med det löser knappast det dagliga. Det enda jag vet att jag inte orkar göra allt själv. Kanske blir det ikväll jag tar det allvarliga snacket med barnen. De får hitta en lösning. Jag har den inte.

Veckans Meny Vecka 9 2017

Nästa bokningsbara meny, boka senast den 19/2 för att ta del någon av dessa menyer. Boka här!

Stora- Mellanstora- & Lilla Matkassen
1. Kalkonwrap med fräst majs, blandsallad och yoghurtsås
2. Fisk i syrlig citron- & purjolökssås
3. Krämig viltfärsbolognese med rostade tomater, mozzarella & färsk basilika
4. Chicken drumsticks med rosmarinpotatis och yoghurtsås
5. Kryddig ugnsrostad kål med kikärtor, fräsch sallad och krämig sås

(Rätt nr 1, 3 & 5 ingår i Mellan & Lilla. Rätt nr 1 är dubbelmiddag i Lilla.)

Barnkassen
1. Krämig örtkolja med paprika- & apelsinsallad
2. Viltfräs med rostad majs & grönsaksstavar
3. Helstekt kalkon med klyftpotatis & gräddsås
4. Vegetarisk lasagne med tomat- & spenatsallad

Vegokassen
1. Astatiska bönbiffar med grönsakswok & kokoskräm med ingefära
2. Cannelloni med krämigt tomattäcke
3. Rostad auberginesallad med halloumi & parmesankräm

25-minuterskassen
1. Torsk med pestotäcke och tomat- & spenatsallad
2. Pasta bolognese med paprika & parmesan
3. Kycklingpanna med kokt potatis

 

The China Study – Den här boken förändrade mig

Jag har länge predikat om att vi måste minska vår köttkonsumtion. Min främsta drivkraft bakom detta är min rädsla för klimatförändringarna och diverse andra miljöproblem som köttproduktionen orsakar. Sen är jag såklart medveten om att framförallt rött kött (från fyrbenta djur) anses dåligt för hälsan och att vi bör minska konsumtionen av den anledningen också. Världshälsoorganisationen har ju klassat rött kött som ”troligen cancerframkallande” och det ska mycket till innan något blir listat på det sättet. Charkprodukter, dvs processade köttprodukter är klassade som cancerframkallande av samma organisation och därför har Middagsfrid valt att ta bort charkprodukter helt ur våra kassar.

Kinastudien

Nu fick jag äntligen ändan ur vagnen och läste den s k Kinastudien (finns nu översatt till svenska) som jag hört talas om så mycket. Den belyser inte miljöproblemen alls, men uppvisar ett i mina ögon oerhört starkt stöd för att en helt växtbaserad kost är bäst för hälsan. Detta har visats i upprepade djurförsök samt i världens mest omfattande näringsstudie gjord på människor. Dessa får vi ta del av i den här boken.

Boken bygger till stor del på resultaten från den s k China-Cornell-Oxford Project  (The China Study), ett 20-årigt forskningsprojekt som The New York Times beskrivit som ”the Grand Prix av epidemiology”. I studien studerar (pågår fortfarande) the Chinese Academy of Preventive Medicine, Cornell University och University of Oxford sambandet mellan konsumtion av animalier inklusive mejeriprodukter och en lång rad västerländska sjukdomar som t.ex cancer, diabetes, MS samt hjärt- och kärlsjukdom.

Författarna drar slutsatsen att de som äter en oraffinerad växtbaserad kost (vegansk) helt utan animalier och minskar intaget av processad mat och raffinerade kolhydater kommer att undgå, reducera risken för eller till och med reversera förloppet av olika sjukdomar.  Läs gärna detta stycke en gång till. 

Varken gener eller kemikalier är främsta orsaken till cancer

Enligt resultaten betyder gener väldigt lite när det gäller utvecklingen av västerländska sjukdomar. Vitamintillskott i form av piller ger inget långsiktigt skydd mot sjukdom (även om författarna rekommenderar D-vitamin för de som bor i nordliga klimat samt B12 för veganer). Syntetiska kemikalier i miljön/maten är inte den främsta orsaken till cancer. Läkemedel och kirurgi botar inte sjukdomarna som dödar de flesta västerlänningar. Däremot finns stora hälsovinster att göra genom kostomläggning där alla animalier utesluts.

Boken sammanfattar hundratals artiklar på ämnet

Utöver Kinastudien innehåller boken också en sammanfattning av hundratals vetenskapliga artiklar om diverse djurförsök och en rad andra studier som visar starka samband mellan kost och sjukdom, där en av de viktigaste visar att utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdom kan vändas enbart med hjälp av kosten. Bill Clinton, som själv led av hjärt-kärlsjukdom, läste Kinastudien, lade om sin kost och talade sedan offentligt om fördelarna med en växtbaserad kost vilket bidrog till att resultaten fick viss spridning. Ändå har informationsspridningen gått långsamt mycket pga mycket starka lobbyorganisationer inom kött-, mjölk- och sockerindustri. Informationen har börjat spridas i Sverige. Till exempel har hjärtkliniken vid universitetssjukhuset i Örebro börjat servera en växtbaserad kost som standard till alla inneliggande patienter. Nu har Psykiatrikliniken på S:t Görans sjukhus följt efter.

Blir allt mer övertygad om att mjölk inte är livet

Jag är helt övertygad om att kött och mejeriprodukter och ett högt protein- och fettintag är dåligt för hälsan efter att ha läst den här boken. Detta trots att protein är så trendigt just nu. Många verkar tro att ju mer protein desto bättre. Protein från komjölk, dvs kasein verkar vara värst när det gäller att påskynda utvecklingen av cancer. Växtbaserat protein som t.ex gluten verkar inte ha denna effekt.

När man gav det cancerframkallande ämnet aflatoxin till råttor utvecklade de i samtliga fall levercancer eller förstadium till levercancer när de fick en kost med 20 procent protein medan det i gruppen råttor som fick en kost bestående av 5 procent protein inte fanns en enda råtta som fått cancer.

Leder lågproteinkost till mer fysisk aktivitet?

Intressant också är att råttorna som fick en lågproteinkost var mycket mer fysiskt aktiva än kamraterna som fick högproteinkost. Jag tänkte direkt på hur man mår efter att ha ätit ett traditionellt svenskt julbord. man är ju så trött att man inte orkar röra sig!

Ett annat resultat som var intressant var att kinesiska män konsumerar fler kalorier än amerikanska män, men att de ändå vägde mindre och detta berodde inte bara på fysisk aktivitet utan kunde hänföras till deras konsumtion av enbart växtprotein. Enligt författarna leder en kost med lite protein och fett till att kalorier förloras som kroppsvärme istället för att lagras som kroppsfett som är fallet när kalorierna kommer från en kost med högt fett- och proteininnehåll.

Kritik

Ja, det finns kritik mot den här boken också. Från LCHF-håll menar man att sjukdomarna kommer från vete och socker och inte från animalier, men att detta inte studerats särskilt här. Studien kan inte heller förklara varför magcancer är så vanligt i Kina eller varför det finns befolkningsgrupper som äter mycket fett och protein från animalier, t.ex. eskimåerna och masai-folket som inte drabbas av västerländska sjukdomar. Det finns säkert mer kritik som jag inte hittat. Dock är det ju uppenbart att resultaten från studien faktiskt har slagit igenom i våra näringsrekommendationer där åtminstone rött kött anses förknippat med cancer.

Animaliskt protein farligare än raffinerade kolhydrater?

En skräpvego-kost är inte att rekommendera, enligt författarna. Pizza, pommes frites och läsk är inte vägen framåt. Men min bild efter att ha läst boken är att det ändå är bättre med äta lite raffinerade kolhydrater och vegetariskt än att äta en kost med mycket animaliskt protein.

I boken kan man läsa om en ny studie från Sydafrika där förekomsten av tjocktarmscancer är 17 gånger högre hos vita sydafrikaner än hos svarta sydafrikaner. Först trodde man att orsaken var de svartas höga konsumtion av kostfiber i form av oraffinerad majs. Men på senare år har svarta sydafrikaner börjat äta alltmer raffinerat majsmjöl, dvs majs minus fibrerna. Trots det kvarstår den låga förekomsten av koloncancer i den svarta befolkningen, vilket sätter frågetecken kring hur mycket av den cancerskyddande effekten som kan tillskrivas kostfiber. Enligt en annan studie kan den högre förekomsten av tjocktarmscancer hos vita sydafrikaner bero på deras höga konsumtion av animaliskt protein (77 mot 25 g /dag hos svarta) och fett (115 g mot 71 g per dag) och kolestorol (408 mot 211 mg/dag). Det kan, visar forskarna, ha mer att göra med mängden animaliskt protein i kosten än bristen på den skyddande kostfiberfaktorn.

En mycket intressant bok som inte kan avfärdas

Detta var den mest intressanta bok jag läst på länge. Det är ju så många studier som gjorts oberoende av varandra som visar samma sak utifrån olika vinklar. Jag rekommenderar er alla att läsa den, för det går inte att återge en bok som denna i ett kort blogginlägg.