Klimatfrågan ligger mig varmt om hjärtat och vi har i två års tid klimatberäknat våra kassar och sett till att de ger upphov till betydligt mindre utsläpp av farliga växthusgaser än om kunderna hade handlat på egen hand. Det handlar om att äta mindre kött, vi tvingar våra kunder att välja vegetariskt en gång i veckan. Det handlar om att välja rotfrukter, lök och kål istället för isbergssallad, gurka och tomat som odlas i fossilbränsleuppvärmda växthus osv. I kontakter som vi haft med Naturskyddsföreningen och Sveriges Lantbruksuniversitet har ni nu pratat ihop oss och gör ett gemensamt uttalande i Miljöaktuellt idag. Vi hade naturligtvis hoppats på DN Debatt, men den här publiceringen hoppas vi också ska få effekt. Vi ser en viss lamhet från regeringens sida där ingen nationell plan finns för att minska klimatpåverkan från matproduktion. Tvärtom finns en massa märkningsprojekt på gång som kan bli riktigt vilseledande för konsument. Även om ett visst kött är bäst i sin kategori för att det kommer från gräsbetande djur, är det mycket bättre och viktigare att välja bort köttet ibland. Vi måste börja äta mycket mindre kött och det blir en omställning för oss. Vi äter nu dubbelt så mycket kött som vi behöver, enligt Livsmedelsverket. Vi undrar vad miljöminister Andreas Carlgren och Landsbygdsminister Eskil Erlandsson tänker göra för att reducera matens klimatpåverkan? Läs hela artikeln Matens klimatpåverkan kräver nationell samling
Hej!
Skulle ni inte kunna markera på hemsidan när man ser de fem olika maträtterna vilka tre som kommer i tredagarskassen?!
Mvh, Anette
Hej Anette,
Jo det tänker vi – vi har tagit fram små fina kasse-symboler och ett tänkt utseende. Det dröjer någon vecka bara – för först ska vi peta upp nya hemsidor för våra dotterbolag – men sedan kommer det att synas på hemsidan.
Tack för feedbacken!
/
Mattias, webbmaster, Middagsfrid
Jag tror på en bättre effekt genom att få fler att välja gräsbeteskött istället för att få folk minska/sluta med köttet.
Det kan i bästa fall få fler producenter att gå över till ekologisk produktion.
Fjärilar, skalbaggar, skinnbaggar, stritar, steklar, flugor,svampar,kärlväxter mm utsätts för hotet – igenväxning / uteblivet betande o slåtter….om man säger ”det absolut klimatsmartaste är ett vegetariskt alternativ” då dömmer man dessa arter till döden och förenklar problemen! De är inte endast en söt kuriosa utan en viktig och redan i dag en hotad livsmiljö…Endast 3% av de arter som är beroende odlingslandskapets ekosystem har idag en gynnsam bevarandestatus inom EU…Det är inte vad utan hur och hur mycket !! Hur du än vrider och vänder på det så kan inte en sojakorv gjord på soja ifrån Brasilien vara bättre än kött från en Svensk naturbetesko… sojakorven minskar den biologiska mångfalden, naturbetesköttet ökar den biologiska mångfalden…. Biologisk mångfald som bygger upp jordens ekosystem och utan den rika mångfald kan naturen inte hantera kommande klimatrelaterade kriser…
Så jag hoppas att ni i fortsättningen inte kommer att använda förenklade påståenden som ”det absolut klimatsmartaste är ett vegetariskt alternativ”..
91 arter som mer eller mindre beroende av det äldre odlingslandskapet är i dag akut hotade (CR) i artdatabankens rödlista (2010) Sverige. Det är följande arter :smal sågmossa, gotländsk hättemossa, jättefräken, klipplök, svarttåg, spädlosta, stor tofsäxing, fjädergräs,spädnarv, sandnörel, äkta stormhatt, gotlandsranunkel, åkerros, filtros, sydäppelros, strandsötväppling, gotlandstrav, bäckfräne, silverviol, naverlönn, småfrossört, röllikesnyltrot, åkerskallra, rysskörvel,ängssilja, flikstånds,fältnocka, vit knagglav, praktsköldlav, punktsköldlav, kuddgelélav, sydlig ladlav, grå ladlav, jordskivlav, skorpdagglav, dvärgrosettlav, kalkkranslav, kalkkrimmerlav, vit skärelav, sumpjordtunga, stäpptryffel, fältjordstjärna, sålljordstjärna, mörk stjälkröksvamp, småsporig flockskivling, Mocydiopsis parvicauda, Deraeocoris punctulatus, Aelia rostrata, hedlarvmördare, höstfrölöpare, Atholus praetermissus, fårad dyngbagge, köldyngbagge, alvardyngbagge, ekfjällknäppare, eksavknäppare, ekhjärtknäppare, Teredus cylindricus, spansk fluga, korthalsad majbagge, störreekbock, prästkragespolvivel, Ceutorhynchus granulicollis, azurguldstekel, storkägelbi, fälthumla ,ginstguldmal, trestreckad silvermal, utropstecknad korthuvudmal, ginstsäckmal, ginstpalpmal, fältmalörtgallvecklare, rutig korgblomvecklare, blybandbrokvecklare, rosenmott, bokstavsmott, daggig ginstmätare, gulgrå lövmätare, grå puckelmätare, fönstervingespinnare, silverfläckat kapuschongfly,luddkrisslemal, gotlandssäfferotplattmal, veronikanätfjäril, svartprickig gulstekelfluga, Alopecosa cursor, fjällgås, rödspov, tornuggla, bechsteins fladdermus, pipistrell.
Utöver dessa akut hotade arter finns det 256 arter som är starkt hotade (EN) och 331 arter som är sårbara (VU) och 501 som är nära hotade (NT). Ingen av dessa arter gynnas av det moderna konventionella jordbruket. Och riskerar därför av att försvinna för all framtid om vi inte gör något åt bristen av deras habitat – Det äldre jordbrukslandskapet med ängar,hagar(Naturbetesmark) och åkerholmar. 78 arter som på något vis varit gynnade av det äldre jordbrukslandskapet är redan borta.
Hej! Inte så säker på att viltkött är just klimatsmart (troligen hög CO2/kg kött), men däremot ger det väldigt lite övergödning och orsakar ingen mångfaldsförlust via sojaproduktionen. Hellre den diffusare termen ’miljövänligt alternativ’, såvida vi inte har siffror på klimatpåverkan (har vi?).
Jag har mailat artdatabanken för att fråga hur många arter som slås ut i haven pga övergödning (som djurproduktionen till stor del ligger bakom), kanske de kan ge siffror eller artlistor att matcha Fridas lista med.
Kul att det börjar hända lite! /I
_______________________________________________
Ingrid Strid, PhD, Biträdande forskare
SLU
Viltkött är klimatsmart! Har inte speciellt hög CO2/kg. Har sett uppsktattningar på ca 1 kg CO2 per kilo kött, men siffrorna varierar. Vilt är därmed bättre än flera av de vegetariska alternativen. Quorn har jag sett två källor på där det har varit kring 5 kg CO2 per kilo, vilket även är värre än t ex kyckling på 2-3 kg CO2 per kilo kött. Tyvärr kan vi inte alla börja äta vilt då det är en begränsad resurs som inte alls räcker till. De riktiga klimatbovarna är idisslare som nöt och lamm med över 20 kilo CO2 per kilo, nöt är värst.
Till Frida:
Hej Frida och tack för din kommentar! Ett vegetariskt alternativ (som ju inte behöver vara soja utan kanske vår utrotningshotade svenska bruna böna!) är ju det klimatsmartaste alternativet, men kanske inte det smartaste för att bevara den biologiska mångfalden. Därför skrev vi även ” Så en viss mängd kött kan vi äta med gott samvete” med hänvisning till naturbetesköttet. Men våra naturbetesmarker kan inte producera mer än en liten del av allt kött vi äter idag så den totala köttkonsumtionen måste minska – och då är ett vegetariskt alternativ smartast!
Till Per:
Hej Per och tack för din kommentar! Du har alldeles rätt i att vilt är ett klimatsmart alternativ, men viltkött utgår bara ca 2% av allt kött vi äter så det räcker inte på långa vägar till för att byta ut de andra köttsorterna med.
Biologiskt mångfald:
Många växter, fåglar och insekter är knutna till ett betat och öppet landskap. Matproduktionen är beroende av denna mångfald till exempel vid pollinering. Ekologiskt kött minskar spridningen av kemikalier och ger större livsutrymme för växter och djur. I och omkring ett ekologiskt jordbruk finns cirka 30 procent fler växter, fåglar och insekter än vid konventionell odling. Men långt ifrån allt nötkött i Sverige produceras idag på ett hållbart sätt. Kor och lamm föds ofta upp även på spannmål, importerad soja och palmkärnmjöl. Tyvärr står denna produktion för enorma förluster av biologisk mångfald. På 70 procent av jordens åkrar odlas för foder och stora delar mycket med intensivt med kemikalier och monokulturer detta är ett alvarligt hot mot den biolobiska mångfalden. Därför är det viktigt att först minska på köttkonsumtionen och när man väljer kött välja ekologiskt och svenskt naturbeteskött.
Viltkött:
Konsumtionen av viltkött ligger runt 2 kilo per person och år i Sverige. Det finns mycket få studier på hur mycket växthusgaser om orsakas av vilt och siffrorna är väldigt osäkra. Uppskattningar som har gjorts av metanproduktionen från vilt tyder dock på att utsläppen, mätt i koldioxidekvivalenter ligger relativt högt per kilo kött jämfört med tamdjur. Älg står sig visserligen relativt väl jämfört med får och nöt, med beräknade 9 kilo CO2e per kilo kött. Rådjur är ungefär i linje med mjölkkor med 15 kilo CO2e per kilo kött, medan hjort och ren
beräknas släppa ut 20 respektive 50 CO2e per kilo kött. När det gäller vilt bör det dock påpekas att det frilevande viltet finns och orsakar miljö- och
klimatpåverkan oavsett om vi efterfrågar det som livsmedel eller ej, och att debatten i första hand handlar om att minska de av människor orsakade utsläppen av växthusgaser. I fallet viltkött kan de utsläpp som människan bidrar med till exempel vara transporter vid jakt,
utsläpp från skoter och helikopter vid renskötsel etc.
Kommer det mera frågor får ni gärna söka i detta dokument efter svar:
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Faktadokument/Fakta_mat_for_battre_klimat.pdf
Som ni ser så skrev jag det är inte vad utan hur….det spelar alltså inte någon roll om det är en vegetabilisk eller animalisk produkt , utan hur den är producerad. Mest det jag reagerade på….Problemet ligger knappast i djur i sig ,det fanns vilda idisslande djur långt innan vi började domesticerade och/eller utrotade dem. Människan lärde sig att domesticera betesdjur långt innan hon lärde sig att domesticera växter och vi var i princip bara boskapsskötare. Odlingarna var länge mycket små och inte alls så dominerande som i dagens odlingslandskap.Det är i dessa landskap som de hotade arterna finns (fanns). I Sverige finns idag ca 500 000 ha betesmark som inte ligger på åkermark och ca 8000ha slåtteräng..1927 var den siffran 1 463 000 ha slåtter/naturbetesmark i Sverige. Visst måste vi minska våran köttkonsumtion drastiskt men vi måste även öka våran användning av de så viktiga gräsmarkerna för att bevara dess biologiska mångfald. Det är aldrig något som är svart eller vitt…
Ingrid, Elin och Emelie,
Precis som Frida skriver verkar ni missat hennes poäng, att konventionellt producerat kött inte är miljövänligt är vi nog alla överens om, men det gäller att få folk att fatta att det inte gäller naturbeteskött. Det gäller att få folk att välja naturbeteskött istället för vanligt kött. Det är inga problem alls med tillgången idag, köttet är tom billigt! Ju större efterfrågan desto mer produktion kan läggas om till en miljövänlig dito.
En stor del att det ”dåliga” med konventionellt kött är ju just den vegetabiliska odlingen, inte djuren i sig.
Angående viltkött har jag väldigt svårt för att tro att det främjar växthuseffekten, oavsett siffror på metan-utsläpp.
Med det resonemanget skulle växthuseffekten i teorin minskas om människan utrotade alla vilda djur, bara de slutade prutta så att säga. Högt orimligt med andra ord. Om djuren har pruttat i miljoner år så skall de få fortsätta prutta i miljoner år framöver, tycker jag. Det är nog bättre att fokusera på mer uppenbara miljöproblem som orsakas av människan, som tex övergödning och utsläpp från transportsektorn.
Tack Rozbert för att du förstod min poäng !
”För att inte motverka sitt syfte borde märkningarna därför kombineras med information om att det absolut klimatsmartaste är ett vegetariskt alternativ” och ” Att välja klimatmärkt kött är bara ett litet steg på vägen när ett stort och mycket enklare steg kan tas genom att välja bort kött”
Det är alltså detta jag reagerar mest på…..det blir som att säga att det i alla lägen är bättre med vegetabilier än animaliskt per automatik. Vilket är förvirrande och direkt felaktigt då vi precis som Emelie Hansson/SNF i sin kommentar påpekar att -”Matproduktionen är beroende av denna mångfald till exempel vid pollinering”.
Vi skulle alltså teoretiskt kunna få ner växthusgaserna till noll , men samtidigt förlora all biologisk mångfald som vi alla är beroende av för våran överlevnad…..Endast en märkning som tar upp klimatpåverkan per biologisk mångfald ,skulle kunna bli någotsånär rättvis.
”Om jorden var ett flygplan och arterna muttrar och skruvar och man började ta bort lite muttrar och skruvar på måfå medans planet flyger.Vad skulle då ske? Har vi tur så går det bra ett tag, men vi vet inte på förhand vilken mutter eller skruv som gör att flygplanet plötsligt störtar”. Det är här vi står nu. Vilken mutter eller skruv ska vi våga släppa taget om och vilken måste vi skruva åt lite hårdare?
Fjärilspopulationen i jordbrukslandskapet inom EU har minskat 70% sedan 1990 och visar inga tecken på återhämtning
Endast 3% av de arter som är beroende odlingslandskapets ekosystem har idag en gynnsam bevarandestatus inom EU
Fågelpopulationen i jordbrukslandskapet har minskat med cirka 50% sedan 1980 inom EU
Jag köper naturbeteskött från Uruguay och Brasilien, det är till och med billigare än t.ex. ICA:s gasfyllda förpackningar. Säkert väldigt miljöfarligt med tanke på transporterna, även om jag för min del inte tror att båttransporter är det som orsakar jordens miljöproblem precis. Säkert bra att ni tänker på miljön, men jag som har problem med högt blodsocker är MYCKET mer intresserad av näringsdeklarationer för era måltider. Min åsikt är att era menyer är riktigt kolhydratstinna. Det är väldigt mycket rotfrukter, potatis, ris och pasta i recepten. Allt detta är rena kolhydratbomberna. Det är säkert i enlighet med tallriksmodeller och myndigheters (omdebatterade) kostråd, men jag tycker det vore intressant om ni kunde komponera en LCHF-måltid någon gång också.
Per,
Tyvärr är det nog inte så bra kött vare sig för klimat eller biologisk mångfald. I Brasiliens regnskog är sojaodling och boskapsuppfödning de två viktigaste orsakerna till avskogningen..Ju mer soja och nötkött desto mindre regnskog…sojan odlas på savannerna och tränger in köttdjuren längre in i regnskogen…Den biologiska mångfalden i regnskogarna är enorm och som exempel kan det nämnas att det finns omkring 50 000 olika tropiska trädarter medans det i Sverige bara finns 35 inhemska trädarter.Den biologiska mångfalden som regnskogarna upprätthåller går nu förlorad och dess stora betydelse för upptaget av koldioxiden från atmosfären minskar.Idag består jordens yta bara av 6 procent regnskog. Innan avskogningen tog fart var den siffran uppe i hela 14 procent…och avskogningen fortsätter fortfarande i en rasande takt! Uppgifter som publicerats av National Institute for Space Studies (INPE) visar en 540% ökning av avskogning i april 2011 i delstaten Mato Grosso, jämfört med mars 2011