Folk känner sig lurade när de handlar mat

Detta visar en ny undersökning från Livsmedelsverket, läs mer här . Det som förvånar mig i undersökningen är att en överväldigande majoritet påstår att de vill veta mer om produktens ursprung, kötthalt, näringsinnehåll och ingrediensinnehåll. 86% påstår att de ofta läser innehållsförteckningen. Nu tänker jag sticka ut hakan rejält, jag tror dem inte! Om folk verkligen läste innehållsförteckningar så som jag gör, skulle de inte köpa Ballerinakex till sina barn, Risifrutti, Lantkorv med 40% kött eller fruktyoghurtar, åtminstone inte i den utsträckningen. Eller väljer man att läsa och sen skiter man ändå i vad det står? Men visst, jag känner mig också lurad. ”Vegetabilisk olja” räcker inte som specifikation för mig. Nu vet jag att det nästan alltid betyder palmolja eller sojaolja och ådant som jag inte vill ha. ”Modifierad stärkelse” är en kemiskt framställd stärkelseform med E-nummer men dessa nummer behöver inte anges på förpackningen. Den stora anonyma gruppen tillsatser som kallas ”aromer” får man överhuvudtaget inte veta något om.

This entry was posted in Allmänt. Bookmark the permalink.

6 Responses to Folk känner sig lurade när de handlar mat

  1. Anonym says:

    Kanske du har rätt att det inte läser på förpackningarna alla. Men det ÄR inte helt lätt tycker jag. Jag har letat ekologisk leverpastej och är inte expert men det jag letar efter är KRAV märket. Det litar jag på. Men det finns inte en enda pastej med KRAV det enda jag hittar är EU-ekologiska märket. Nåja. Jag köpte en sån pastej och när jag kommer hem och läser lite till så visar det sig att det inte är alla ingridienser som är ekologiska, okej, vad är det då som inte är ekologiskt, kanske lite potatisflingor eller? Nej, i själva verket var det själva grislevern som tyvärr inte var ekologisk, dvs. huvudingridiensen. Väl hemma hittar jag även stämpeln på sidan där det står Råvara Sv/Ty, ingridienserna kan alltså komma lite varstans ifrån.
    Nästa försök, så lusläste jag ännu mer. Jag hittade en pastej där åtminstone allt kött och lever är ekologiskt. Men på denna pastej finns ingen som helst information varifrån köttet kommer. Suck. Jag tycker det är svårt.

    När du sedan påpekar att vegetablisk olja betyder ditt och modifierad stärkelse betyder datt, så känner jag att herregud. Det är faktiskt svårt. Har du en ordlista till hjälp?

  2. Anna says:

    Kanske du har rätt att inte alla läser på förpackningarna trots att de säger det. Men det ÄR inte helt lätt tycker jag. Jag har letat ekologisk leverpastej och är inte expert men det jag letar efter är KRAV märket. Det litar jag på. Men det finns inte en enda pastej med KRAV det enda jag hittar är EU-ekologiska märket. Nåja. Jag köpte en sån pastej och när jag kommer hem och läser lite till så visar det sig att det inte är alla ingridienser som är ekologiska, okej, vad är det då som inte är ekologiskt, kanske lite potatisflingor eller? Nej, i själva verket var det själva grislevern som tyvärr inte var ekologisk, dvs. huvudingridiensen. Väl hemma hittar jag även stämpeln på sidan där det står Råvara Sv/Ty, ingridienserna kan alltså komma lite varstans ifrån.
    Nästa försök, så lusläste jag ännu mer. Jag hittade en pastej där åtminstone allt kött och lever är ekologiskt. Men på denna pastej finns ingen som helst information varifrån köttet kommer. Suck. Jag tycker det är svårt.

    När du sedan påpekar att vegetablisk olja betyder ditt och modifierad stärkelse betyder datt, så känner jag att herregud. Det är faktiskt svårt. Har du en ordlista till hjälp?
    Postar inlägget igen, för så anonym behövde jag ju inte vara :)

  3. Kicki says:

    Jag håller med dig om att det är svårt. Jag ringer till konsumentupplysningarna och ställer frågor. Efter många kontakter har jag lärt mig att vegetabilisk olja betyder palm- eller sojaolja, åtminstone i 9 fall av 10. Sen använder jag Tommy Svenssons ”Handbok för den kräsne konsumenten”. Det är en person som jag litar på, läs mer på hans hemsida http://www.utbildningscenter.se . Han skriver om tillsatser och vad de kan få för effekter på hälsan. Det är dåligt med källhänvisningar i den boken, men jag vet hur svårt det är att få fram information från livsmedelsföretagen. Det finns inget sätt att få mer info om ”aromer” t ex. Det är affärshemligheter.

  4. Rozbet says:

    Jag är också tveksam om det är verkligen så många som läser innehållsdeklarationen. Har för mig att en liknande undersökning – iaf för några år sedan – gav en siffra på 5-10% som läste innehållsdeklarationen, betydlig färre än i tex Frankrike.
    Annars kan det ju betyda att folk i Sverige numera verkligen fått upp ögonen för innehållet och kvaliteten på maten, isåfall är det oerhört positivt.

    Anna,
    Det flesta saknar tyvärr bra kunskap om innehållet och även näringsinnehållet på livsmedelsprodukter. Folk kan kalla fett för socker och tvärt om.
    Angående leverpastejen så skulle jag vilja lägga ett hittebelöning för KRAV-märkt pastej. KRAV tillåter nämligen inget nitrit, vilket den ekologiska EU-märkningen gör(Fast i mindre mängd än oekologisk). Därför har varken du eller jag hittat KRAV-märkt pastej, tyvärr.

  5. Evert says:

    Problemet är att när man läser innehållsförteckningen och vet vad allt betyder så finns det knappt några varor kvar att köpa.

    Ibland behöver jag enkel snabbmat till min familj för t.ex. lunch på helgen. Då hinner vi inte laga något från råvaror utan behöver någon slags halvfabrikat. Vad ska man göra när den bästa korven innehåller 38% ”kött”? Jag skriver ”kött” för det är skrämmande mycket som klassas som kött när det gäller livsmedel.

    Jag tror att ett problem är lagstiftningen kring livsmedel. Det är i princip tillåtet att stoppa i vilken ny kemikalie som helst. Du kan fortsätta använda den så länge ingen lyckats bevisa det vetenskapligt och otvetydigt att kemikalien är ytterst hälsovådlig. Att bevisa något sådant kan ta 20-30 år. Först då måste du sluta använda den kemikalien. Det borde vara tvärt om. Man skulle behöva bevisa, otvetydigt, att en tillsats inte riskerar någon hälsofara innan den får börja användas!

    Sen är kraven på redovisning av tillsatser alldeles för låga. Det är svårt att läsa innehållsförteckningarna och det är dessutom inte allt som behöver redovisas.

  6. Kicki says:

    Hej Evert! Håller med om allt du säger och upplever ofta att jag jobbar i motvind. Det gäller att samla på sig mycket energi för att orka driva de här frågorna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>