Nyckelhålet är en symbol som skapades av Livsmedelsverket i slutet på 1980-talet för att hjälpa konsumenter att hitta produkter som innehåller mindre socker, fett och salt och mer fullkorn och fibrer jämfört med andra produkter inom samma livsmedelskategori. Nu växer spridningen av symbolen till Norge och Danmark, vilket Dagens handel skrev om igår. Symbolen har blivit väl etablerad i Sverige och många känner sig trygga med att nyckelhålet står för bra kost.

Problemet med nyckelhålet är att det jämför livsmedel inom en viss kategori, men inte mellan grupper av livsmedel. En smaksatt lättyoghurt med 9 g sockerarter per 100 g får t.ex. nyckelhålsmärkas (finns fruktyoghurt som innehåller ännu mer socker) trots att den innehåller ungefär lika mycket socker som i läsk. Och ett paket frukostflingor får nyckelhålsmärkas trots att det innehåller 13 g sockerarter per 100 g, vilket absolut inte är ett hälsosamt val om man jämför med att ha färska bär eller frukt och solrosfrön i filen. Ett annat exempel är charkprodukter som kan bli nyckelhålsmärkta trots att de innehåller mycket salt. Idag har man ingen saltbegränsning för nyckelhålsmärkningen i charkprodukter. Anledningen till detta är enligt Livsmedelsverket är att det är svårt att sätta en gräns då salthalten varierar mycket i denna typ av produkter. I nästa revision av nyckelhålet vill man dock få in villkor för saltmängden i charkprodukter. Trots att man reviderat kraven för att nyckelhålsmärka produkter är märkningen dock i dagsläget inte en garanti för bra kost.

Utskriftsvänlig