Så var 2017 som matår


Strikta dieter tappar i popularitet

De senaste 5-6 åren har det hänt mycket inom matområdet. Jag upplever att det är färre som strikt följer dieter som LCHF eller 5:2, även om kolhydrater, särskilt de vita och snabba, fortfarande anses  dåligt för vikten och blodsockret. Det har blivit lite av en trend att undvika gluten, även om man tål det. Jag noterar att somliga väljer att avstå potatis, ris och pasta, men unnar sig fortfarande kaffebröd och öl. Inte helt logiskt kanske.

Den lite mjukare Flexitarianismen har däremot blivit populär, dvs viljan att försöka äta mindre kött utan att för den skull helt bli vegetarian. Det är ingen strikt diet utan man gör så gott man kan. Vissa kanske äter vegetariskt på lunchen eller hemma, men äter vad som helst när de blir bortbjudna. Man kanske väljer vitt kött, dvs fågel lite oftare. Middagsfrid och andra har numera Flexitariankassar i sortimentet. Vår har inget rött kött, andra har mindre rött kött. Flexitarianismen är ingen diet eftersom den är så flexibel. Jag skulle snarare beskriva den som en riktlinje att följa.

Köttet har tappat sin stjärnstatus

Köttet – tänker då framförallt på det röda köttet – har tappat sin status som bra mat och det var verkligen på tiden! Vegetarisk mat finns numera på varenda restaurangmeny och är inget man behöver fråga särskilt om. Tidningar som DI Weekend och DN Lördag väljer att skriva matreportage om vegetarisk mat. Så såg det inte ut för några år sen.

Rött kött blir allt oftare omskrivet i negativa ordalag eftersom det både har konstaterats dåligt för hälsan och för klimatet. Obs att denna fakta är känd sedan länge! Det nya är att det faktiskt skrivs om det. Det har inneburit att vi äter alltmer vitt kött, dvs kyckling och kalkon.

Rotfrukter, kål och baljväxter trendar

Svenska kålgrönsaker och rotfrukter har blivit populära. Jag tycker mig ha sett mycket betor på menyerna liksom olika sorters kål, t.ex. svartkål och brysselkål. Konsumtionen av baljväxter måste också ha ökat eftersom de nu är allt vanligare i industriella produkter som bröd, pasta och även snacks. Det finns recept runtom på webben på t.ex. linsknäcke och bröd med mixade kikärter och bönor i degen. Detta är ett tecken på att vi letar efter andra alternativ till kött som proteinkälla. Detta är positivt eftersom detta är billig mat som passar även för tunna plånböcker samt att dessa råvaror ger upphov till låga utsläpp av växthusgaser vilket gynnar miljön.

Ensamätning ökar

Ensamätning på restaurang har blivit vanligare. Detta gå såklart i hand med att andelen ensamhushåll ökar och trenden att man lägger en allt större av sin matbudget på restaurangmat. Många restauranger erbjuder möjlighet att äta i baren. Fördelen med det är att man får bättre kontakt med personalen och att det då känns naturligare att äta själv.

Det finns också tecken på att man äter mer ensam även inom familjer. En äter ensam efter träningen med endast mobilen som sällskap. Detta tycker jag är en mycket tråkig utveckling. Låt oss värna om den gemensamma måltiden åtminstone en gång per dag.

Avskalade restaurangmenyer består

Det avskalade sättet att presentera råvarorna på restaurang har bestått. Det är fortfarande ute att använda ord som ”spegel” , ”på en bädd av” eller ”smörslungad” och man ser sällan uttryck som ”serveras med”. På trendiga ställen skriver man snarare ” Oxrygg – råbiff, rosélök, tosazu, daikon, kimchi”. Man får själv försöka skapa sig en bild av vad man får. Man får förlita sig på kocken att det blir gott. Kanske vill restaurangen att man ska behöva fråga personalen om vad orden betyder för att på så sätt visa upp sin kunskap och skapa en naturlig kontakt med gästerna?

Nya upplägg utmanar trerättersmenyn

Den klassiska trerättersmenyn är absolut inte självklar längre. Restauranger går sin egen väg och lägger upp det på sitt sätt. Smårätter och mellanrätter som kombineras är allt vanligare och även fenomenet ”sharing” där man beställer in rätter som ställs i mitten och som delas vid bordet. Avsmakningsmenyerna med många fler rätter än tre är fortsatt populära och även med dryckespaket till.

Frukosten intas nu gärna på restaurang

Frukost som koncept har fått sig ett uppsving. Det senaste året har det kommit in nya frukostinfluenser som ett alternativ till de traditionella smörgåsarna, t.ex. bananpannkakor, over-night oats och smoothiebowls.  En smoothie bowl är som en smoothie men lite tjockare. Man dricker den inte utan äter den med sked. Frukost ute på stan har blivit vanligare och kanske är det för att det passar bra med morgonmöten i businessvärlden? På Stockholms trendigaste ställen måste man numera boka bord även till frukost. En frukost kan bli hur lyxig som helst med färska bär, färskpressade juicer och nygräddade pannkakor med äkta lönnsirap.

Fenomen jag vill se 2018

Jag önskar att se mer av bra snabbmat på stan. Det är ju fortfarande stört omöjligt att få i sig något någorlunda hälsosamt, särskilt grönsaker, när man är på språng och vill få i sig något snabbt. Asiatiskt finns här och där men då är maten dränkt i socker och serveras med vitt ris som går rakt ut i blodet. Det är ingen hälsomat precis även om den får ett visst plus för mycket grönsaker. Varför går det inte att köpa sig en avokadohalva med örtsalt på Pressbyrån? Hur svårt kan det vara? Nej, den evinnerliga korven har etsat sig fast där.

Sen hoppas jag att det blir vanligare med vegetariskt på stora banketter, typ Nobelfesten och fina konferenser. Jag har sett spår av en sådan utveckling under året med frukostmackor med hummus eller rivna morötter och färskost på seminarier, men det behövs mer! Låt köttet bli något vi äter till fest. Till vardags klarar vi oss bra på vegetabilier.

Gott Nytt År önskar jag er alla!

 

Kommentarer inaktiverade.