Inlägg med kategorin "Miljö"

fredag, 2 juli 2010

Vad gör tillsatserna och bekÀmpningsmedlena med oss?

Det Àr en svÄr frÄga att svara pÄ. Jag kÀnner mig övertygad om tillsatser och bekÀmpningsmedel generellt Àr nÄgot onaturligt och dÄligt för hÀlsan och för jordklotet. Det Àr svÄrt för mig att bevisa det, men jag ser allergier, nya sjukdomar som inte fanns i samma utstrÀckning tidigare och har nu förstÄtt att det ocksÄ har skett en förÀndring av mÀnniskors hormonella utveckling. Aftonbladet rapporterade hÀromdagen att en svensk 4-Äring hade regelbundna menstruationer. Lierre Keith skriver i sin bok Vegomyten att det rÄder en epidemi av för tidig pubertet i USA. En procent av flickorna i USA har spÄr av pubertet, sÄsom utveckling av bröst eller könshÄr före tre Ärs Älder. Det finns ocksÄ stora skillnader mellan olika raser: 14,7% av de kaukasiska (vita) flickorna tecken pÄ pubertet vid Ätta Ärs Älder, medan motsvarande siffra för afroamerikanska flickor Àr 48,3%. Det Àr nÀstan hÀlften. SÄdana hÀr siffror fÄr i alla mig att tÀnka till: vad Àr det som hÀnder? Kan detta ha ett samband med kosten vi Àter? Jag tror att det har det.

mÄndag, 21 juni 2010

Vad gör jag med…?

Jag Àr verkligen ingen gourmetkock, men jag Àr orÀdd i köket och vÄgar pröva mig fram. Jag ser det som en utmaning och en solidarisk handling att Àta upp rester. Varje kalori vi  stoppar i oss har ett pris uttryckt i koldioxidekvivalenter. NÀr maten hamnar i papperskorgen, ödslas energi och farliga vÀxthusgaser helt i onödan. HÀr kommer nÄgra förslag pÄ hur du kan ta tillvara olika livsmedel:

  • NĂ„gra Ă€ggvitor – slĂ€ng ner i en omelett med lite nya Ă€gg och det som finns hemma eller stek upp som en liten Ă€ggvitepannkaka som extra proteintillbehör till middag eller frukost
  • SmĂ„ klickar av mascarpone, philadelphia, crĂšme fraiche – blanda ner i fĂ€rssmet och stek goda biffar
  • SmĂ„ klickar tapenade, röd eller grön pesto, ajvar – blanda med grĂ€ddfil eller turkisk yoghurt till en kall sĂ„s (ner i fĂ€rssmeten gĂ„r ocksĂ„ bra)
  • NĂ„gra kokta potatisar – riv eller mosa och blanda i fĂ€rssmet, eller stek med köttrester till pyttipanna
  • Köttrester, t ex 2 biffar eller en bit stek – tĂ€rna och gör en god pastasĂ„s, risotto eller pytt
  • Ugnsrostade grönsaker som blir över – skĂ€r i mindre bitar, blanda ner i en nykokt tomatsĂ„s, servera till pasta
  • Fisk – ganska trĂ„kig som rester, försök uppskatta hur mycket ni brukar Ă€ta och frys in lite fisk rĂ„ istĂ€llet, skĂ€r i tĂ€rningar och ta fram till fisksoppa
  • FĂ€rska Ă€gg – de hĂ„ller en mĂ„nad efter bĂ€st-före och behöver sĂ€llan anvĂ€ndas upp, annars Ă€r omelett eller kokta Ă€gghalvor bra
  • SmörgĂ„spĂ„lĂ€gg, t ex skinka – klipp ner i pastasĂ„s, bönsallad eller som pizza topping
  • GrĂ€ddfil – blanda i pannkakssmet med en aning bakpulver, de blir lite mer amerikanska dĂ„
  • Mjölk – gör pannkakor eller potatismos, gĂ„r ocksĂ„ att frysa in
  • Kycklingskrov – koka en god buljong, tĂ€ck med vatten och lĂ„t puttra 4-5 timmar med salt lök, morot, hel peppar och lagerblad, sila sen och frys in

Vad gör du med rester? Vi Àr nyfikna pÄ detta!

fredag, 18 juni 2010

Klarhet i djungeln av mÀrkningar

Ekologiskt jordbruk, Krav, MSC, Demeter, Svenskt Sigill, Rainforest Alliance, RÀttvisemÀrkt: listan pÄ mÀrkningar inom livsmedelsbranschen kan göras lÄng. Men vad stÄr de olika mÀrkningarna egentligen för? HÀr kommer en kort sammanstÀllning av de vanligaste mÀrkningarna som du kan hitta pÄ produkter i stormarknaden och vad de stÄr för.

Se hela bilden Ekologiskt jordbruk: EU:s logotyp som Àr obligatorisk för förpackade livsmedel frÄn 2009. Minst 95 procent av varans ingredienser Àr ekologiskt odlade.

Se hela bilden Krav: fokuserar pÄ god miljö, hÀlsa, djuromsorg och socialt ansvar. MÀrket finns pÄ ekologisk mat och pÄ hÄllbart fÄngad fisk. Kemiska bekÀmpningsmedel, konstgödsel och GMO (genmodifierade organismer) anvÀnds inte i produktionen och hÄrda krav stÀlls pÄ djuromsorgen.

Se hela bilden MSC (Marine Stewardship Council): arbetar för att sÀkra vÀrldens fisketillgÄngar för framtiden genom att frÀmja de miljömÀssigt bÀsta alternativen. MSC-mÀrket visar att fisken inte kommer frÄn ett fiskebestÄnd som Àr överfiskat eller Àr fÄngad pÄ ett sÀtt som skadar havets ekosystem.

Se hela bilden Demeter: Àr en kontrollorganisation för biodynamisk odling i Sverige.

Se hela bilden Svenskt Sigill: ett kvalitetsmÀrke för svenska livsmedel och vÀxter som garanterar att rÄvaran har producerats pÄ kontrollerade svenska gÄrdar som lever upp till mÀrkningens krav pÄ livsmedelssÀkerhet, god djuromsorg och miljöhÀnsyn. MÀrkta produkter kan spÄras tillbaka till producenterna.

Se hela bilden SÀdesaxet: visar att livsmedlet Àr lÀmpligt för glutenintoleranta. MÀrkningen krÀver tillstÄnd frÄn Svenska Celiakiförbundet.

Se hela bilden NyckelhĂ„let: signalerar mindre fett, mĂ€ttat fett, salt eller socker och mer fibrer Ă€n motsvarande alternativ inom samma livsmedelsgrupp. MĂ€rkningen finns frĂ€mst pĂ„ fĂ€rdigpackade mejeri-, fisk- och köttprodukter, bröd, mĂŒsli och pasta.

Se hela bilden Rainforest Alliance: internationell naturskyddsorganisation som arbetar för att bevara den biologiska mÄngfalden och för att skapa hÄllbara försörjningsmöjligheter för arbetare och odlare. Organisationen certifierar odlingar av bl.a. kaffe, bananer, kakao och te.

Se hela bilden RÀttvisemÀrkt: produktmÀrkningen bidrar till bÀttre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anstÀllda i utvecklingslÀnder.

fredag, 18 juni 2010

Danska miljöministern vill lÀra danskarna Àta rester

LÀs mer http://politiken.dk/tjek/dagligliv/mad/article996793.ece . Middagsfrid hejar pÄ!

torsdag, 17 juni 2010

Det hÀr med bÀst-före

Lita pĂ„ mig: Ă€gg hĂ„ller minst en mĂ„nad efter bĂ€st-före-datumet. Smör och Bregott hĂ„ller minst en mĂ„nad efter att bĂ€st-före-datumet har gĂ„tt ut. FörutsĂ€ttningen Ă€r man förvarat dem i kylen och att man inte lĂ„tit de stĂ„ framme för lĂ€nge. Imorse Ă„t jag turkisk yoghurt som gick ut den 18 maj! Den smakade helt ok. Mejeriprodukter Ă€r inte farliga om de surnar. De smakar inte gott, men de Ă€r inte hĂ€lsovĂ„dliga. Det man bör se upp med Ă€r fisk och köttfĂ€rs. DĂ€r anvĂ€nds ”sista-förbrukningsdag” och detta Ă€r reglerat i lag. BĂ€st-före Ă€r en rekommendation frĂ„n producenten. Man bör tĂ€nka pĂ„ att de dels vill gardera sig, dels vill sĂ€lja sĂ„ mycket som möjligt. Jag tror inte att de Ă€r drivna av att lĂ€ra oss slĂ€nga sĂ„ lite som möjligt. För oss Ă€r det en del av vĂ„r affĂ€rsidĂ©.

Middagsfrids varor hÄller lÀngre Àn de du köper i butik eftersom de levereras i obruten kylkedja. Om du handlar sjÀlv, varmhÄlls maten nÀr du gÄr runt i butiken och under den tid det tar för dig att transportera hem maten. Du kanske har tÀnkt pÄ hur frÀsch och kall vÄr mat Àr nÀr du fÄr den!

mÄndag, 14 juni 2010

Jordbruket och en vÀxande vÀrldsbefolkning Àr ett stort klimatproblem

Se följande dramatiska video som förklarar hur allt hÀnger ihop:

torsdag, 3 juni 2010

Varför vi vÀljer KRAV-Àgg

KRAV-mĂ€rkta Ă€gg kommer ifrĂ„n ekologiskt uppfödda vĂ€rphöns som gĂ„r ute Ă„ret om nĂ€r vĂ€dret tillĂ„ter. PĂ„ sommaren fĂ„r de vara i en rasthage som Ă€r bevuxen med grĂ€s sĂ„ att hönsen kan picka och beta som de vill. Hönorna fĂ„r dĂ„ bĂ„de motion och nĂ€ring. Hönorna kan hĂ€r Ă€ven ”sandbada”, vilket de gör för att hĂ„lla löss och andra parasiter borta. Nattetid sover hönorna i ett hönshus. DĂ€r inne finns det sittpinnar som hönorna kan flyga upp till och sova pĂ„, vilket liknar deras naturliga beteenden i fritt tillstĂ„nd dĂ„ de flyger upp i trĂ€den för att sova för att skydda sig frĂ„n rovdjur. KRAV-Ă€gg kommer frĂ„n hönor som fĂ„r KRAV-mĂ€rkt foder.

torsdag, 3 juni 2010

Vi har aldrig levererat danskt kött

NÄgon undrade nyligen över detta. Vi vÀljer svenskt kött av flera skÀl, bl a att antiobiotika tillÄts i danskt djurfoder Àven nÀr djuren inte Àr sjuka, att vi undviker onödiga transporter och att det den senaste tiden framkommit att man i Danmark avlar fram grisar som fÄr extra stora kullar, sÄ stora att deras spenar inte rÀcker Ät dem alla vilket fÄr till följd att 25000 griskultingar dör Ärligen bara pga detta.

onsdag, 2 juni 2010

Rostade nötter utan palmolja

Det Àr mycket svÄrt att hitta snacks utan palmolja i butikerna idag. VÄr höga efterfrÄgan pÄ palmolja bidrar till att avverka regnskog, vilket försÀmrar livet för mÄnga mÀnniskor och trÀden suger upp koldioxid vilket gör att det Àr bÀttre att lÄta skogen vara sÄ lÄngt det gÄr. Det norska företaget Den lille nöttefabriken har en jÀttegod blanding med mandel, cashew, macademia och jordnötter. Den innehÄller ocksÄ rapsolja och havssalt men ingen palmolja.

Obs! NÀr det stÄr vegetabilisk olja pÄ förpackningarna betyder det nÀstan alltid palmolja eller möjligen sojaolja, ocksÄ det ett klimatosmart alternativ.

onsdag, 2 juni 2010

LÄt bli de smÄ fiskarna!

Fiskeriverket gick ut med ett rad förslag i DN Debatt igĂ„r, för hur vi ska nĂ„ trovĂ€rdig fiskeriförvaltning. Ett av dessa Ă€r att man höjer grĂ€nsen för hur smĂ„ fiskar man fĂ„r plocka upp. I Östersjön innebĂ€r det för torskfisket att torsk under 80 cm inte bör fiskas jĂ€mfört med dagens minimimĂ„tt pĂ„ 38 cm. DĂ„ kommer fisken att vĂ€xa till sig till optimal storlek och hinna leka flera gĂ„nger. LĂ€s mer hĂ€r.