Inlägg med kategorin "Okategoriserade"

En riktigt fräsch sommarsallad med sötma och sälta som passar perfekt till grillat kött eller som en del av en sommarbuffé. Måste testas!

4 portioner

Halvera 1 honungsmelon (ca 500 g) och gröp ur kärnorna. Skär bort skalet och tärna fruktköttet i grova bitar. Skär 500 g vattenmelon i grova bitar och klyfta 3 nektariner. Kärna ur och finhacka 1 röd chili. Hacka 1 kruka mynta.

Blanda melon, nektarin, chili och mynta med 150 g smulad fetaost och 1 dl kalamataoliver i en skål. Krydda med ½ tsk salt och 1 krm svartpeppar. Klart att servera!

Ungefär såhär brukar jag göra när jag får oväntat besök och vill bjuda på något till kaffet men inte hinner handla. Mängderna är ungefärliga.

Lägg följande i en bunke och kör till en kletig deg med elvisp: 100-150 g smör, 1 dl råsocker, 1 ägg. 1 tsk bakpulver, 2 dl havregryn, 2 dl dinkelsikt (ersätt gärna lite med bovetemjöl, skrädmjöl eller grahamsmjöl), 1 dl hackade nötter, några matskedar skalade sesamfrön, en knapp dl torkad frukt t ex russin eller gojibär.

Klicka ut på en plåt med en tesked och grädda i 10-12 minuter, 175 grader. Kakorna är klara när de är gyllenbruna i kanterna.

Kakorna kan varieras på tusen olika sätt. Vit hackad choklad, hackad mandel, hackade cashewnötter, strimlade aprikoser, strimlade dadlar eller fikon kan blandas i. Istället för råsocker går det bra med det som finns hemma, t ex strösocker, honung, agavesirap, muscovadosocker eller brun farin.

Findus har sammanfattat det ganska bra på sin hemsida och kommenterat de regler som nu är på gång inom EU,  http://tinyurl.com/3xlpryv .

ApropÃ¥ vÃ¥rt senaste utspel om ägg frÃ¥n burhöns i sammansatta produkter, kan jag berätta att ägg oftast inte förekommer som ingrediens i glass. Det gäller bÃ¥de pinnglass och glass som säljs i lÃ¥da och kartong. Nu pratar jag om de vanliga märkena, t ex GB (undantag gräddglassen som innehÃ¥ller äggulor), Carte D’Or, Sia, Tofuline och Triumpf. Lite dyrare finare glassar, t ex Häagen Daz, kan innehÃ¥lla ägg.

Färska ägg måste märkas med produktionsmetod/produktionssystem inom hela EU. Det måste alltså framgå om äggen kommer från burhöns, från frigående höns inomhus eller utomhus eller om det är ekologisk produktion. Däremot finns inga regler för hur märkning ska ske av produkter där ägg ingår som ingrediens. Enligt Karin Bäckström på Livsmedelsverket är det ingen förändring på gång heller. Frågan diskuteras överhuvudtaget inte just nu, enligt henne. Det som står högst på hönsäggdagordningen är att få bort de traditionella (icke-inredda) burarna inom hela EU. Här är ett förbud på gång.  Karin menar att det skulle bli alldeles för dyrt för konsumenten att ha ägg från frigående höns i alla sammansatta varor. Om man som konsument har synpunkter på burhönsägg i sammansatta varor, rekommenderar hon att man går rakt på producenterna och ställer krav. Myndigheten ser hellre att det blir ett marknadskrav där konsumenterna tydligt visar vad de vill ha, än att det blir ett myndighetskrav. De försöker generellt att undvika administration så långt det går.

Kommentar: Här finns en brist på logik. Svenska konsumenter har tydligt tagit ställning mot burhönsägg när det gäller färska ägg. Vi är beredda att betala mer för att hönorna ska få gå fritt. Det vore orimligt om vi då inte också var beredda att betala lite mer för de sammansatta varorna. Skulle vi bara vilja släppa ut värpare av färska ägg ur sina burar men inte värpare av ägg som säljs till industrin? Eller vad säger ni?

En gott, enkelt och hälsosamt recept på yoghurtglass med jordgubbssmak (glassen görs helt utan grädde). Här serveras den med lite riven mörk choklad.

6-8 portioner

Vispa 2 ägg och 3 msk socker i en stor bunke. Mosa 225 g tinade jordgubbar med en gaffel. Blanda ner jordgubbsmoset, 1 tsk vaniljsocker och 4 dl turkisk yoghurt i ägg- och sockersmeten. Vispa med en elvisp till en jämn smet. Häll smeten i en burk med lock och ställ i frysen i 4 tim. Ta ut och rör om 2-3 gånger under infrysningstiden (iskristallerna blir mindre då).

Lägg upp den halvmjuka glassen i fina glas och riv över ca 50 g mörk choklad. Klart att servera!

Nyckelhålet är en symbol som skapades av Livsmedelsverket i slutet på 1980-talet för att hjälpa konsumenter att hitta produkter som innehåller mindre socker, fett och salt och mer fullkorn och fibrer jämfört med andra produkter inom samma livsmedelskategori. Nu växer spridningen av symbolen till Norge och Danmark, vilket Dagens handel skrev om igår. Symbolen har blivit väl etablerad i Sverige och många känner sig trygga med att nyckelhålet står för bra kost.

Problemet med nyckelhålet är att det jämför livsmedel inom en viss kategori, men inte mellan grupper av livsmedel. En smaksatt lättyoghurt med 9 g sockerarter per 100 g får t.ex. nyckelhålsmärkas (finns fruktyoghurt som innehåller ännu mer socker) trots att den innehåller ungefär lika mycket socker som i läsk. Och ett paket frukostflingor får nyckelhålsmärkas trots att det innehåller 13 g sockerarter per 100 g, vilket absolut inte är ett hälsosamt val om man jämför med att ha färska bär eller frukt och solrosfrön i filen. Ett annat exempel är charkprodukter som kan bli nyckelhålsmärkta trots att de innehåller mycket salt. Idag har man ingen saltbegränsning för nyckelhålsmärkningen i charkprodukter. Anledningen till detta är enligt Livsmedelsverket är att det är svårt att sätta en gräns då salthalten varierar mycket i denna typ av produkter. I nästa revision av nyckelhålet vill man dock få in villkor för saltmängden i charkprodukter. Trots att man reviderat kraven för att nyckelhålsmärka produkter är märkningen dock i dagsläget inte en garanti för bra kost.

Ekologiskt jordbruk, Krav, MSC, Demeter, Svenskt Sigill, Rainforest Alliance, Rättvisemärkt: listan på märkningar inom livsmedelsbranschen kan göras lång. Men vad står de olika märkningarna egentligen för? Här kommer en kort sammanställning av de vanligaste märkningarna som du kan hitta på produkter i stormarknaden och vad de står för.

 Ekologiskt jordbruk: EU:s logotyp som är obligatorisk för förpackade livsmedel från 2009. Minst 95 procent av varans ingredienser är ekologiskt odlade.

 Krav: fokuserar på god miljö, hälsa, djuromsorg och socialt ansvar. Märket finns på ekologisk mat och på hållbart fångad fisk. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och GMO (genmodifierade organismer) används inte i produktionen och hårda krav ställs på djuromsorgen.

 MSC (Marine Stewardship Council): arbetar för att säkra världens fisketillgångar för framtiden genom att främja de miljömässigt bästa alternativen. MSC-märket visar att fisken inte kommer från ett fiskebestånd som är överfiskat eller är fångad på ett sätt som skadar havets ekosystem.

 Demeter: är en kontrollorganisation för biodynamisk odling i Sverige.

 Svenskt Sigill: ett kvalitetsmärke för svenska livsmedel och växter som garanterar att råvaran har producerats på kontrollerade svenska gårdar som lever upp till märkningens krav på livsmedelssäkerhet, god djuromsorg och miljöhänsyn. Märkta produkter kan spåras tillbaka till producenterna.

 Sädesaxet: visar att livsmedlet är lämpligt för glutenintoleranta. Märkningen kräver tillstånd från Svenska Celiakiförbundet.

 Nyckelhålet: signalerar mindre fett, mättat fett, salt eller socker och mer fibrer än motsvarande alternativ inom samma livsmedelsgrupp. Märkningen finns främst på färdigpackade mejeri-, fisk- och köttprodukter, bröd, müsli och pasta.

 Rainforest Alliance: internationell naturskyddsorganisation som arbetar för att bevara den biologiska mångfalden och för att skapa hållbara försörjningsmöjligheter för arbetare och odlare. Organisationen certifierar odlingar av bl.a. kaffe, bananer, kakao och te.

 Rättvisemärkt: produktmärkningen bidrar till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer.

Jag fick möjlighet att pröva ett praktiskt lock till barnmatsburkar. Locket är superbra, önskar att de hade funnits när jag hade bebisar. Locket sitter som berg, jag skulle till och med våga ha en öppnad burk i handväskan med det här locket. Läs mer här. Jag älskar sådana här praktiska produkter som gör det lättare för oss ta tillvara sådant som riskerar att slängas. Som tur var hade vi en burk fruktpuré i kylskåpet på kontoret att testa på. (Den hamnade där i samband med att vi protesterade mot att Semper kallade sin Banan- och mangopuré för närproducerad och behövde ett foto på en burk.)

Lita pÃ¥ mig: ägg hÃ¥ller minst en mÃ¥nad efter bäst-före-datumet. Smör och Bregott hÃ¥ller minst en mÃ¥nad efter att bäst-före-datumet har gÃ¥tt ut. Förutsättningen är man förvarat dem i kylen och att man inte lÃ¥tit de stÃ¥ framme för länge. Imorse Ã¥t jag turkisk yoghurt som gick ut den 18 maj! Den smakade helt ok. Mejeriprodukter är inte farliga om de surnar. De smakar inte gott, men de är inte hälsovÃ¥dliga. Det man bör se upp med är fisk och köttfärs. Där används ”sista-förbrukningsdag” och detta är reglerat i lag. Bäst-före är en rekommendation frÃ¥n producenten. Man bör tänka pÃ¥ att de dels vill gardera sig, dels vill sälja sÃ¥ mycket som möjligt. Jag tror inte att de är drivna av att lära oss slänga sÃ¥ lite som möjligt. För oss är det en del av vÃ¥r affärsidé.

Middagsfrids varor håller längre än de du köper i butik eftersom de levereras i obruten kylkedja. Om du handlar själv, varmhålls maten när du går runt i butiken och under den tid det tar för dig att transportera hem maten. Du kanske har tänkt på hur fräsch och kall vår mat är när du får den!