Glöm inte grönsakerna i vinter

Vår svenska matkultur är uppbyggd kring sovlet, d.v.s. proteinet i en maträtt och många av oss bygger fortfarande våra måltider enligt principen, kött/fisk/fågel – potatis/ris/pasta och sist grönsaker – i den ordningen och inte tvärtom. I värsta fall blir grönsakerna till och med helt bortglömda. Det är så klart en grov generalisering och förhoppningsvis börjar flera av er i andra änden.

I köttfärssås går det ju ypperligt att riva ner rotselleri, zucchini, aubergine eller kålrot för att dryga ut köttet och få i sig mer grönsaker. I korvstroganoff som är en annan populär barnklassiker, kan man börja med att fräsa lök med hackad fänkål och morot så att mättnaden inte bara byggs på chark som ju helst ska undvikas helt om man vill undvika cancer. Det går ju även bra att byta ut korven mot halloumi och göra en halloumistroganoff istället.

Sen är frysen en räddare i nöden ibland. Genom att alltid ha förslagsvis haricots verts, broccolibuketter och spenat i frysen, kan du på några minuter fylla era tallrikar med en stor del grönt utan att det tar alltför lång tid. Det finns ju också finhackad chili, vitlök och schalottenlök att köpa i frysdisken och de kapar tillagningstid i köket i den stressiga vardagen.

Jag brukar fylla grönsakslådan i kylskåpet med kål och rotfrukter som har relativt lång hållbarhet. Då har jag alltid bra utfyllnadsgrönsaker att riva ner i såser, morötter att skära i stavar eller blomkål att rosta lätt i ugnen med salt. Färdigskuren och sköljd sallad i påse går ju fort, men nackdelen är att den har kort hållbarhet och ger dålig mättnad.

Kålgrönsaker som fänkål, blomkål, spetskål, rödkål, savoykål, grönkål, svartkål, broccoli och vitkål är vackra och har fördelen att de dessutom motverkar cancer.  I större matbutiker finns ovanligare grönsaker som romanesco, en korsning mellan blomkål och broccoli. Håll utkik efter lila och gul blomkål också.

När det gäller rotsaker är betor i olika färger väldigt goda vintertid. Det är bara att koka, skala och servera som tillbehör med lite salt eller smulad fetaost. Eller rosta i ugn med olivolja, salt och pumpakärnor. Kålrot och rotselleri blir också goda i ugn, lätt rostade i tunna skivor. Morötter är en av mina favoritgrönsaker, man kan göra så mycket gott med dem. Koka slantar av morot i 4 minuter i saltat vatten och blanda med en god vinägrett, tunna skivor av vitlök och massor av persilja. Låt morötterna gärna stå och dra ett tag innan servering.

Ett annat alternativ är butternut-pumpa och sötpotatis. De kan man göra mycket gott med och de anses båda väldigt nyttiga. Varför inte köpa hem någon av dessa redan idag och tillaga? Klyfta en butternut-pumpa och pensla med olja och aromatiska kryddor som nejlikor, kryddpeppar och kardemumma samt salt och ugnsstek i ca 30 minuter tills den är mjuk. En pumpa räcker som tillbehör till flera middagar.

Lycka till med att få in mer grönsaker på tallriken i vinter!

Så var 2017 som matår


Strikta dieter tappar i popularitet

De senaste 5-6 åren har det hänt mycket inom matområdet. Jag upplever att det är färre som strikt följer dieter som LCHF eller 5:2, även om kolhydrater, särskilt de vita och snabba, fortfarande anses  dåligt för vikten och blodsockret. Det har blivit lite av en trend att undvika gluten, även om man tål det. Jag noterar att somliga väljer att avstå potatis, ris och pasta, men unnar sig fortfarande kaffebröd och öl. Inte helt logiskt kanske.

Den lite mjukare Flexitarianismen har däremot blivit populär, dvs viljan att försöka äta mindre kött utan att för den skull helt bli vegetarian. Det är ingen strikt diet utan man gör så gott man kan. Vissa kanske äter vegetariskt på lunchen eller hemma, men äter vad som helst när de blir bortbjudna. Man kanske väljer vitt kött, dvs fågel lite oftare. Middagsfrid och andra har numera Flexitariankassar i sortimentet. Vår har inget rött kött, andra har mindre rött kött. Flexitarianismen är ingen diet eftersom den är så flexibel. Jag skulle snarare beskriva den som en riktlinje att följa.

Köttet har tappat sin stjärnstatus

Köttet – tänker då framförallt på det röda köttet – har tappat sin status som bra mat och det var verkligen på tiden! Vegetarisk mat finns numera på varenda restaurangmeny och är inget man behöver fråga särskilt om. Tidningar som DI Weekend och DN Lördag väljer att skriva matreportage om vegetarisk mat. Så såg det inte ut för några år sen.

Rött kött blir allt oftare omskrivet i negativa ordalag eftersom det både har konstaterats dåligt för hälsan och för klimatet. Obs att denna fakta är känd sedan länge! Det nya är att det faktiskt skrivs om det. Det har inneburit att vi äter alltmer vitt kött, dvs kyckling och kalkon.

Rotfrukter, kål och baljväxter trendar

Svenska kålgrönsaker och rotfrukter har blivit populära. Jag tycker mig ha sett mycket betor på menyerna liksom olika sorters kål, t.ex. svartkål och brysselkål. Konsumtionen av baljväxter måste också ha ökat eftersom de nu är allt vanligare i industriella produkter som bröd, pasta och även snacks. Det finns recept runtom på webben på t.ex. linsknäcke och bröd med mixade kikärter och bönor i degen. Detta är ett tecken på att vi letar efter andra alternativ till kött som proteinkälla. Detta är positivt eftersom detta är billig mat som passar även för tunna plånböcker samt att dessa råvaror ger upphov till låga utsläpp av växthusgaser vilket gynnar miljön.

Ensamätning ökar

Ensamätning på restaurang har blivit vanligare. Detta gå såklart i hand med att andelen ensamhushåll ökar och trenden att man lägger en allt större av sin matbudget på restaurangmat. Många restauranger erbjuder möjlighet att äta i baren. Fördelen med det är att man får bättre kontakt med personalen och att det då känns naturligare att äta själv.

Det finns också tecken på att man äter mer ensam även inom familjer. En äter ensam efter träningen med endast mobilen som sällskap. Detta tycker jag är en mycket tråkig utveckling. Låt oss värna om den gemensamma måltiden åtminstone en gång per dag.

Avskalade restaurangmenyer består

Det avskalade sättet att presentera råvarorna på restaurang har bestått. Det är fortfarande ute att använda ord som ”spegel” , ”på en bädd av” eller ”smörslungad” och man ser sällan uttryck som ”serveras med”. På trendiga ställen skriver man snarare ” Oxrygg – råbiff, rosélök, tosazu, daikon, kimchi”. Man får själv försöka skapa sig en bild av vad man får. Man får förlita sig på kocken att det blir gott. Kanske vill restaurangen att man ska behöva fråga personalen om vad orden betyder för att på så sätt visa upp sin kunskap och skapa en naturlig kontakt med gästerna?

Nya upplägg utmanar trerättersmenyn

Den klassiska trerättersmenyn är absolut inte självklar längre. Restauranger går sin egen väg och lägger upp det på sitt sätt. Smårätter och mellanrätter som kombineras är allt vanligare och även fenomenet ”sharing” där man beställer in rätter som ställs i mitten och som delas vid bordet. Avsmakningsmenyerna med många fler rätter än tre är fortsatt populära och även med dryckespaket till.

Frukosten intas nu gärna på restaurang

Frukost som koncept har fått sig ett uppsving. Det senaste året har det kommit in nya frukostinfluenser som ett alternativ till de traditionella smörgåsarna, t.ex. bananpannkakor, over-night oats och smoothiebowls.  En smoothie bowl är som en smoothie men lite tjockare. Man dricker den inte utan äter den med sked. Frukost ute på stan har blivit vanligare och kanske är det för att det passar bra med morgonmöten i businessvärlden? På Stockholms trendigaste ställen måste man numera boka bord även till frukost. En frukost kan bli hur lyxig som helst med färska bär, färskpressade juicer och nygräddade pannkakor med äkta lönnsirap.

Fenomen jag vill se 2018

Jag önskar att se mer av bra snabbmat på stan. Det är ju fortfarande stört omöjligt att få i sig något någorlunda hälsosamt, särskilt grönsaker, när man är på språng och vill få i sig något snabbt. Asiatiskt finns här och där men då är maten dränkt i socker och serveras med vitt ris som går rakt ut i blodet. Det är ingen hälsomat precis även om den får ett visst plus för mycket grönsaker. Varför går det inte att köpa sig en avokadohalva med örtsalt på Pressbyrån? Hur svårt kan det vara? Nej, den evinnerliga korven har etsat sig fast där.

Sen hoppas jag att det blir vanligare med vegetariskt på stora banketter, typ Nobelfesten och fina konferenser. Jag har sett spår av en sådan utveckling under året med frukostmackor med hummus eller rivna morötter och färskost på seminarier, men det behövs mer! Låt köttet bli något vi äter till fest. Till vardags klarar vi oss bra på vegetabilier.

Gott Nytt År önskar jag er alla!

 

Förvandla julmaten som blivit över till nya fräscha rätter

Just på julafton släpper jag mitt vanliga motto med ”halva tallriken grönsaker”. Det skulle nämligen vara stört omöjligt. Om jag skulle fylla halva tallriken med grönkål och rödkål, skulle jag inte orka äta av alla goda sillar och andra rätter som känns viktiga för mig. Dessutom är det svårt att hitta grönsaker och salladsrätter som passar till julmaten. Jag får alltså ta igen grönsakskvoten under andra dagar, gärna efter jul med julbordets rester att utgå ifrån.

En av mina favoritgrenar i köket är att försöka ta tillvara mat som riskerar att behöva slängas. Ofta blir det snygga goda och kreativa måltider av dessa. Ibland behöver man bara komplettera med lite nya fräscha grönsaker för att få en riktigt fin lunch eller middag.

Idéer på vad du kan hitta på med rester från julbordet:

  • Dillstuvad potatis med kallrökt/gravad/varmrökt lax. Här kan du ta tillvara på potatis kokt eller okokt, lax och eventuellt dill och grädde.

 

 

 

 

 

 

 

 

  • Grönkålssoppa med ägghalvor. Tar tillvara på rester av potatis, grönkål och ägg.

 

 

 

 

 

 

 

 

  • Pytt i panna. En klassiker för att ta tillvara rester av korv, skinka, köttbullar, kokt potatis och ägg.

 

 

 

 

 

 

 

 

  • Bakad potatis med lax- och skaldjursröra. Ta tillvara på rester av potatis, räkor, lax, lök, och dill. Om man har ägghalvor med räkor över, kan man hacka ner allt och blanda med crème fraiche, majjo eller gräddfil till en röra och äta som fyllning till bakpotatis. En annan variant på fyllning är att hacka överbliven sill och blanda med kokt ägg, crème fraiche, rödlök, och dill. Denna kan man också tänka sig till en liten toast som förrätt.

  • Pastasås med grädde, grönkål, morötter och tärnad julskinka. Jag är alltid sugen på pasta efter jul när det varit så mycket potatisrätter. Glöm inte grönsakerna bredvid. Satsa på en fräsch sallad till.

Sammanfattning

Poängen är alltså att utgå ifrån resterna från julbordet och sen fylla på grönsaker och andra fräscha råvaror. Frysa in är ett annat generellt tips som alltid är bra att ha i åtanke. Ostar kan rivas och läggas i påsar i frysen. Perfekt att ta fram till pizza och gratänger. Det gör inget om även dessertostar ingår. Blanda på! Korv kan frysas, liksom köttbullar. Julskinkan kan tärnas och frysas in i mindre smålådor som sen kan användas som pizzatopping, till pasta eller i pajer och sallader.

Drar du ditt strå till stacken i jul?

Julstressen har tagit ett starkt grepp om oss och det har varit mycket att fixa med de närmaste veckorna. Men vissa bär ett större ansvar än andra. Det är ju inte bara julklappar som ska handlas utan en massa annat som också måste fixas, t.ex. julgran, julbelysning, julmat, tomte, ljus och servetter och julpynt.

Det är kvinnorna som fixar julen

I vårt samhälle är det i regel kvinnorna som ansvarar för att fixa julen, särskilt de lite äldre kvinnorna. Det är åtminstone min bild. Lisa Magnusson skrev nyligen i DN att vi har mammorna att tacka för julen. Ja, något ligger det ju i detta. Enligt en studie är kvinnorna mest stressade under julen och jag är inget undantag. Jag har i många år bävat för perioden 1-23 december som jag upplever vara värst på hela året. Sen jag blev ensamförälder har stressen förvärrats ytterligare. Belastningen är extremt tung med alla förväntningar från barnen. Jag kan fortfarande minnas min dotters blick förra året när jag föreslog att vi skulle skippa julgran. För jag orkade bara inte! Till slut klev min svåger in och gjorde jobbet tillsammans med dottern.

Familjer med bebisar kanske kan få slippa matansvar?

Ju äldre jag blir desto mer ansvar tar jag. När Victor och jag var i 30-årsåldern, hade bebisar och bodde litet förväntades det att vi skulle kuska runt till andra på julfrukost, jullunch och julmiddag. Vi fixade inte så mycket mat, men det var nog jobbigt ändå! Så det kanske är logiskt att familjer med småbarn slipper undan lite med julmaten. Deras tur kommer senare…

Tips på hur du kan hjälpa till – julen handlar om att ge

Vem är det som står för julaftonsmiddagen i din släkt? Din mamma eller svärmor kanske? Ring upp henne och erbjud dig att ta med en eller ett par rätter. Inlagd sill är enkelt att göra själv och mycket uppskattat. Om du inte vill/kan laga mat, kan du ta med dig sill från den manuella fiskdisken, några goda ostar eller korvar eller varför inte en låda ekologiska apelsiner?

Om mat inte är din grej eller om du vet att den redan är fixad, kolla om det behövs annan hjälp. Checka av hur det ligger till. Du kanske kan ställa upp som tomte? Eller åtminstone fixa tomtekläderna och lyktan? Eller kan du avstå nubben och skjutsa hem farmor till äldreboendet när hon blir för trött? Hon eller han som bär huvudansvaret för den största av våra högtider behöver allt stöd hen kan få, det är så mycket att tänka på! För att dämpa lite av den värsta julstressen är det viktigt att alla hjälper till med något. Men vänta inte till den 23:e december med att ringa upp, hör efter redan idag vad du kan hjälpa till med.

Om du inte har möjlighet att hjälpa till, kan en extra fin julklapp till värden/värdinnan vara på sin plats. För den som har allt och inte tycks behöva någonting, kan man alltid köpa förbrukningsvaror som olivolja, vinäger, sylt & marmelad och te & kaffe och lägga i en korg eller svepa in i cellofan och sätta lite vackra snören på. Jag tycker att det är bättre än en pryl som kanske bara blir stående.

Julklappstips för den matintresserade

Matlagning blir roligare med bra redskap. En bra kniv, skärbrädor och några bunkar räcker långt och även om de flesta nog har dessa basredskap behöver de ibland bytas ut eller kompletteras. En ny snygg skärbräda eller en Margrethe-bunke i någon fin färg (se lila på bilden nedan) är ypperliga presenter, tycker jag.

Sen finns det roliga och smarta redskap som underlättar matlagningen och som många kanske inte har upptäckt. Jag älskar min gröna limepress och min gula citronpress. De ser ut som stora vitlökspressar och man pressar enkelt ut citrussaften med dem. De finns numera att köpa lite varstans, ibland även i matbutiken. Jämför priser för det kan skilja väldigt mycket i pris mellan olika butiker. De kan vara väldigt dyra, uppåt 400 kr. Det ska du inte betala.

En annan billigare och mycket smart pryl är salladsslungan. De finns att köpa på t.ex. IKEA, Åhléns och Cervera. Köp en lite större modell om du har familj. Skölj och slunga salladen så blir den torr och krispig. Den funkar också som salladsförvaring i kylen om det blir sallad över och kan även användas som bunke när du inte behöver den till sallad. Det går också att odla groddar i den. Jag gillar köksgrejer som har flera användningsområden.

Fisktången är ett annat användbart litet redskap som finns i alla prisklasser. De ser ut såhär. De billigare duger bra. All fiskfilé utom lax säljs med de s.k. nålbenen kvar, det är praxis.

Sen är det alltid trevligt att få en extra snygg måttsats i present. Om man gillar att följa recept kan man inte få tillräckligt många teskedar, matskedar och decilitermått. Finare köksbutiker kan erbjuda dessa.

Ett Microplane-rivjärn borde finnas i alla kök (se bild nedan). Den är fantastisk till citrusskal då man får ut så mycket mer s k zest än när man river på ett vanligt rivjärn. Den är också perfekt för att riva muskot. Däremot blir parmesanost alldeles för lätt och fluffig, där behövs en grövre variant.

En bra skål i porslin är heller aldrig fel, tycker jag. Det är lite av en förbrukningsvara eftersom porslin blir kantstött eller går sönder. Mitt råd där är att hålla dig till basfärger som funkar i alla hem om du är osäker på mottagarens smak, t.ex. vitt eller grått.

Slutligen vill jag tipsa om att ge bort en bra skopa till glass, t.ex. från Zyliss (se bild nedan). Sådana har jag gett bort till många och får ofta höra efteråt hur mycket de uppskattat en tung skopa att servera glassen med istället för att riskera att förstöra sina vanliga matskedar.

En bra present handlar om mottagarens intressen och behov

Glöm inte att spara kvitton. Jag tycker att en present bör utgå ifrån mottagarens intressen och behov och inte givarens. Om jag är minsta osäker på en present brukar jag tala om att jag absolut inte blir ledsen om de vill byta presenten, det viktiga är att de får något de kommer att använda. Man kan lägga kvittot i ett litet förseglat kuvert och inkludera det i paketet ifall att. Det kan vara rätt och omtänksamt. Visst, de kan se vad det kostade men det kan man ju med t.ex. presentkort också. Det är ingen stor sak. En del kanske känner sig obekväma med att fråga om kvitto.

Nu kan vi chilla med julklapparna till nästa vecka

Nio dagar kvar till julafton! 1-23 december är årets stressigaste period. Det har jag tyckt i många år, ungefär när barnen började bli så stora att de förstod grejen med julklappar. Det är många måsten och borden som jag upplever det. Mycket ska vara på plats före julafton, t.ex julgran, julklappar och mat. Papper och snöre, ljus och servetter etc. Därutöver ska man hinna med diverse julavslutningar, konserter, luciatåg och presenter till lärare. Kanske ett och annat glöggmingel och julbord med jobbet och allt ska klämmas in före den 24:e december.

Varuhusdöden gör det möjligt att ta julklapparna nästa vecka

Förra julen var första julen utan Victor och jag minns att jag gick runt i Nacka Forum den 22 december i ren panik över barnens julklappar. De hade bara önskat sig riktigt dyra saker och jag kände då en stor osäkerhet kring vår ekonomi och hade ingen att bolla frågan med. En sak jag minns är att det var så lite folk i köpcentrumet. Klockan var 18 och det var inga köer, vi pratar två dagar före julafton! Jag har nyligen läst att det inte är någon köpcentrumdöd i sikte, men vem som helst kan se att det inte stämmer. Det är luftigare i butikerna och det är bara att gå fram till kassan och betala, fastän det är några få dagar kvar till jul. Många använder nätet och personligen tror jag att det blivit mycket lättare att köpa och sälja begagnat, tack vare appar som Shpock. En del kanske löste sina julklappsbestyr i november i samband med Black Friday, vilket gör att julhandeln sprids över en längre period. Jag räknar iskallt med att kunna handla julklappar sent inpå julafton utan att behöva trängas med andra.

En helt vanlig fredagskväll

Summa summarum, se kvällen som en vanlig fredagskväll. Julen fixar du enkelt i nästa vecka. Ät något gott och njut av lugnet, det tänker jag göra. Dagarna före jul satsar jag på fräsch mat som skiljer sig så mycket som möjligt från julmat. Mycket grönsaker och färg, fågel, vegetarisk mat, kryddig mat, gryner, pasta, vit fisk, ångkokta grönsaker med mera. Ikväll blir det kycklinglårfilé med en kryddig jordnötssås och en sallad till. Receptet medföljde Snabba kassen som jag kört nu ett par veckor och det är verkligen enkla recept. Man öppnar fina burkar och blandar ihop. Kokar upp såser. Det är stort fokus på allt-i-en-kastrull och allt-på-en plåt. Kanske hinner jag med att köpa några julklappar innan middagen trots allt?

Skönt att göra slut på saker

Vad skönt det är när något tar slut! En sweet chili- eller HP-sås från kylskåpet, det sista av mjölken, det sista ur mjölpåsen eller ur en kryddburk. Jag vet inte vad det är som är så tillfredsställande med det, men det har nog att göra med att jag inte gillar att slänga mat. När jag tar det sista och maten inte hamnar i papperskorgen så känner jag mig duktig. Detta gäller förvisso inte bara mat. Jag gillar att ta det sista på en schampoo-flaska också så att jag får börja på ny kula.

Några ”göra-slut-på-burkarna”-tips

  • Sweet chili- eller HP-sås: Tillsätt några droppar vatten och skaka flaskan, tillsätt i din wok, gryta eller köttfärssås. Bidrar med både sälta, syra och sötma.
  • Tapenade: Skrapa ur det sista och tillsätt i din färssmet när du ska göra biffar, vegobiffar eller köttfärsbiffar.
  • Små ostbitar som ev börjar bli torra: Riv och lägg i påsar i frysen, de är perfekta att ta fram till pizza. Är det för smått för att riva, tärna med kniv och lägg på ugnsrostade grönsaker som t.ex. blomkål och zucchini. Eller använd till varma mackor.
  • Salsa, pesto, tomatpuré, ajvar och dylikt: Bre på skivor av aubergine eller zucchini, toppa med ost och gratinera 20 minuter i 200 grader varm ugn. Salsa och ajvar kan även tillsättas i köttfärs- eller vegofärssås.
  • Soltorkade tomater: Om det bara finns ca fyra stycken kvar, hacka dem smått och tillsätt i köttfärssås eller till en matig sallad. Använd oljan de ligger i till din salladsdressing eller på ugnsgrönsaker.
  • Fisksås: Använd istället för salt i matlagningen, några droppar här och där.
  • Kryddor som gått ut: För det första håller de mycket längre än vad det står på burken. Bestäm dig för att du vill använda ett par kryddor som stått för länge. Googla fram recept där de kryddorna ingår, må det vara garam masala, dragon eller rosépeppar. Det är ett roligt sätt att tvinga sig själv att vara kreativ.
  • Mjöler: Någon gång per år, samla ihop dina mjöler och planera ett särskilt brödbak för att ta tillvara dessa. När du gör pannkakor kan du byta ut en del av mjölet mot udda mjölsorter som bovetemjöl, kikärtsmjöl, rårismjöl eller mandelmjöl. Våga experimentera!

Få ordning på kyl och skafferi

Till sist några allmänna råd för att få ordning på skafferiet och kylen: Lägg gärna små mängder mjöl som ligger i botten av en påse i en märkt glasburk istället. Kryddor i påse kan du också lägga i glasburkar. Då är det mer sannolikt att du kommer att använda dem. Om du har kryddburksdubbletter, lägg ihop dessa till en och samma burk. Orkar du, lägg kryddorna i bokstavsordning. Ägna en liten stund, förslagsvis varje söndag till att gå igenom kylskåpet och planera när du kan använda upp sånt som behöver gå åt. Kanske är det läge att frysa in någonting? Det känns bra för samvetet att göra den genomgången. Mat i papperskorgen gör mig ledsen.

Vad gör ett bra glöggmingel?

Det är mysigt att ordna glöggmingel och även att bli bjuden på sådana tillställningar. Fördelen med ett glöggmingel är att man kan bjuda hem ganska många utan att det blir alltför mycket jobb. Man ses några timmar, ofta både vuxna och barn, och sen går man hem. Många av godsakerna kan man göra tillsammans med barnen. De kan också förberedas och tas fram när det är dags. Det som följer är mina högst personliga åsikter och har respekt för om folk tycker annorlunda.

VÄLJ EN BRA TIDPUNKT

Jag tycker att ett glöggmingel ska börja senast kl 15 för att inte krocka med middagsaptiten. Visst kommer alla att vara lite mätta ändå av alla godsaker, men då kan man skjuta lite på middagen och äta något lättare på kvällen.

Sätt en sluttid på inbjudan, t.ex ”Välkomna på glögg 15-17” om du har gäster som du vet med dig dröjer sig kvar länge. Då är det tydligt vad som gäller.

INTE BARA SÖTT

Doften av glögg är ljuvlig och första koppen smakar riktigt gott. Sen blir det lätt lite för sött, tycker jag. På ett bra glöggmingel tycker jag att det är viktigt att det inte bara finns sötsaker. Ställ gärna fram frukt, ost och kex, skålar med rostade kryddade nötter och frön och små fina smörgåsar som komplement till kola, knäck och lussekatter. Kaffe och te är ett bra komplement till glöggen.

Barnen brukar få alkoholfri glögg eller saft på glöggkalas. Ställ också fram kolsyrat vatten som både barn och vuxna kan släcka törsten med. Eller isvatten i tillbringare.

VÄLJ EKORUSSIN ELLER GOJIBÄR

Välj ekologiska russin till glöggen. Vindruvor är en av de mest besprutade frukterna och gifterna blir väldigt koncentrerade just i torkad frukt. Kung Markatta och Saltå kvarn har liksom Änglamark och Biofood.

Gojibär passar perfekt till glögg! Russin blir egentligen för sött eftersom glöggen redan är söt. Gojibär är lite syrliga och bryter bättre på glöggens sötma. Dessutom är de vackert röda och har fördelen att de flyter istället för att sjunka till botten som russin gör.

AKTIVITETER FÖR BARNEN

Om barn ska vara med på festen, ordna gärna någon aktivitet åt barnen under festen. Vissa barn kan inte släppa skålarna med godsaker, jag har själv ett sådant barn och han skulle må bättre av att leka lite istället för att proppa sig så full med socker att han mår illa efteråt. Utse t.ex. ett äldre barn till lekledare som får fixa en frågesport eller om lokalen/huset tillåter, kurragömma. Priserna kan vara småprylar, t.ex. leksaker som barnen inte längre leker med.

PRESENT

Ska man ha present med sig till glöggminglet? Ja, jag tycker alltid att det är rätt att ta med sig något när man går bort. Det råder lite delade meningar om det (så tyckte Magdalena Ribbing) och jag skulle kunna dyka upp tomhänt till en glögg om det var någon jag kände väl och som hade varit hemma hos mig mycket, men grundregeln är att en liten present är på sin plats. En julblomma, något hemgjort att äta/dricka eller lite choklad eller vin. Det behöver inte vara märkvärdigt. Om du är sent ute, kom tomhänt men försök komma ihåg att bjuda tillbaka snart.