Vi ställde frågan till Pressbyrån för ca tio dagar sen om hur mycket saffran de har i sina lussekatter. Eftersom de gör en grej av hur mycket saffran de använder i sina annonser genom att säga att de i år har 60% mer saffran i bullarna än förra året, undrade vi förstås hur mycket det handlar om. Här är deras svar:
”Hej Kristina,
vi går inte ut med exakt mängd saffran i Lussekatterna. Allt det gula i Lussekatten kommer endast från saffran.
Vi har arbetat länge med bakning i butik och det är med stolthet vi säljer våra Lussekatter.
Vi vill låta våra kunder avgöra om de är värda att prova och att köpa igen.
Just nu kan man testa gratis genom att gå in på vår facebook-sida (Pressbyrån med en bild på Lussekatt, gå på fliken Lussekatt och följanvisningarna). Här kan man boka till sig själv, eller lussa för en vän.
Maila mig gärna om det är något mer du undrar.
Ledsen att det dröjde med svaret, det är en hektisk tid.
Med vänliga hälsningar
Linda Jacobsson
Produktchef
REITAN SERVICEHANDEL SVERIGE AB
Inköp
Box 30185, 104 25 Stockholm
Tfn: 08- 587 491 19
Mobil: 070-519 54 50″
Mycket intressant. Man hade velat ha en förklaring till varför de inte går ut med saffranshalten. Man misstänker dock att det är för att den är för låg för att motsvara den uppblåsta marknadsföringen? En spontan reaktion är att hemlighetsmakeri= fiffel.
Generellt anses ju recept vara ”affärshemligheter” och inget man måste gå ut med, det kan ju påpekas till Pressbyråns försvar. Men just när de går ut och särskilt lyfter fram att de i år använder 60% mer saffran än förra året blir man ju nyfiken. Jag upplever också att det är lite fjantigt att de säger sig vara stolta över sina bakverk, de är ju inget finbageri direkt utan en bekvämlighetsinrättning som bygger på tillgänglighet i första hand. Varför inte lyfta fram det som de är bra på? Tillgänglighet, bra öppettider, bra service eller vad det nu är.